Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

PRESSMEDDELANDE: Kommunernas låneskuld på väg att fördubblas

Den snabba befolkningstillväxten gör att svenska kommuner står inför en ny period av omfattande välfärdsinvesteringar, liknande den på 60- och 70-talen. Effekten blir bland annat en kraftigt ökad upplåning, visar en ny rapport från kommunsektorns gemensamma låneinstitut Kommuninvest. Kommuninvest spår att den kommunala låneskulden fördubblas på en tioårsperiod.

Sveriges befolkning växer snabbast av EU-länderna och SCB bedömer att den passerar 10 miljoner redan nästa år. Rapporten från Kommuninvest konstaterar att den kraftiga befolkningsökningen ger en allt större efterfrågan på vård, skola och andra kommunala välfärdstjänster.

– Behoven att utveckla den kommunala infrastrukturen är mycket stora, framförallt vad gäller nya bostäder, skolor och vårdfastigheter, säger rapportförfattaren Mattias Bokenblom. Eftersatt underhåll leder också till ett betydande upprustningsbehov i befintliga fastigheter.

Kommuninvest menar att investeringsbehoven kommer vara stora i många år framöver och drar paralleller till de svenska rekordåren 1965 till 1975, då det byggdes cirka 1 miljon bostäder och ett stort antal sjukhusbyggnader, skolor, idrottshallar och andra lokaler.

– En skillnad är att det nu sker det med mindre statliga bidrag, så kommunerna får själva stå för en större del av finansieringen, säger Mattias Bokenblom.

De stora flyktingströmmarna förstärker enligt Kommuninvest kraven på en utbyggd och renoverad kommunal infrastruktur, men skapar också långsiktiga planeringsutmaningar.

– Frågan är om den stora befolkningstillväxt vi nu ser i många kommuner håller i sig. Tidigare har perioder av befolkningstillväxt i kommuner utanför storstadsregionerna följts av perioder med markant minskande befolkning, säger Mattias Bokenblom.

Kommuninvest bedömer att kommunernas upplåning ökar från cirka 500 miljarder till över 1000 miljarder kronor år 2024. Institutets VD Tomas Werngren menar dock att ökningen måste ses i ljuset av att den svenska ekonomin fortsätter att växa.

– Kommunernas skulder i förhållande till BNP är låga och ökar på tio år från 13 till 17 procent, vilket är hanterbart. Dessutom ser vi att kommunernas pensionsåtaganden kommer att minska på längre sikt, vilket ökar det ekonomiska utrymmet.


Information till redaktören

Rapporten Den Kommunala låneskulden – 2015 är ett resultat av Kommuninvests löpande uppföljning av hur kommunsektorns totala låneskuld utvecklas över tid. Rapporten skiljer sig från andra analyser av kommunsektorns skuldsättning dels genom att den analyserar låneskulden isolerat från övriga skulder och ansvarsförbindelser, dels genom att analysen görs utifrån ett koncernperspektiv, d.v.s. inklusive de kommunala verksamheter som bedrivs i bolagsform.

  Den kommunala låneskulden 2015

  Den kommunala låneskulden 2015 (grafer)


För mer information

Björn Bergstrand, Chef för Medierelationer, mobil: 070-886 94 76,
e-post: bjorn.bergstrand@kommuninvest.se

Mattias Bokenblom, Forskningsansvarig, tel: 010-470 88 03,
e-post: mattias.bokenblom@kommuninvest.se