Nu kommer kommunerna på bred front med gröna obligationer. Miljöinvesteringar i 18 kommuner stod i centrum när Kommuninvest på tisdagen gav ut den hittills största gröna obligationen i Norden, med en volym motsvarande 5,0 miljarder kronor. Några av de kommunala klimat- och miljöprojekt som finansieras via den gröna obligationen är Herrestaskolan i Järfälla, Sveriges första skola i massivträ, Umeås snabbladdade elbussar och Eskilstunas vindkraftsatsning.
Hösten 2013 blev Göteborg första stad i världen att ge ut en grön obligation för att låna pengar som gynnar miljön och klimatet. Året därpå var det Örebro kommuns tur. Och nu kommer den stora grupp kommuner som ingår i Kommuninvest-samarbetet.
På tisdagen gav Kommuninvest ut sin första gröna obligation, riktad till svenska och internationella placerare som vill stödja klimatomställningen utan att göra avkall på avkastningen. Med en volym om 600 miljoner USD (5,0 miljarder kronor) var det den största gröna obligation som hittills emitterats i de nordiska länderna. Pengarna som lånas upp öronmärks för att finansiera 25 investeringsprojekt i 18 kommuner: Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Huddinge, Järfälla, Karlstad, Knivsta, Kumla, Kungsbacka, Lindesberg, Skellefteå, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Umeå, Åre och Örebro.
Tomas Werngren, Kommuninvests VD, tror att kommunsektorn kan ge väsentliga bidrag till skapandet av en grön finansmarknad, vilket ses som ett viktigt inslag för att nå de globala klimatmålen.
– Kommunsektorn investerar för mer än 100 miljarder kronor varje år, ofta i klimat- och miljörelaterade projekt som byggnader och energiinfrastruktur, säger han. Vi lanserade Gröna lån till våra kunder under 2015, med löfte om att emittera en sektorgemensam grön obligation så snart projektvolymen var tillräckligt stor. Där är vi nu, och det är bra, men det är enligt vår bedömning bara ett första steg.
Totalt hade Kommuninvest i början av mars 2016 godkänt 8,8 miljarder kronor i Gröna lån till 25 projekt, se sammanställning nedan. Utlåningschefen Björn Söderlundh uppskattar att 15-20 procent av Kommuninvest totala utlåning kan vara grön inom några år, eller cirka 40-50 miljarder med aktuell utlåningsvolym.
– I en stor del av svenska kommuners investeringar finns ett tydligt fokus på hållbarhet och miljönytta, säger Björn Söderlundh. Många kommuner är intresserade av att kunna erhålla en miljömärkning på lån som finansierar dessa investeringar.
Varför gröna obligationer?
Vid FN:s globala miljökonferens i Paris i december förra året (COP 21) enades världens länder om att försöka begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Enighet råder om att stora investeringar behöver göras för att nå dessa mål. Dessutom måste investeringsmönster förändras, så att traditionella, fossilbaserade investeringar undviks och miljö- och klimatvänliga investeringar främjas.
Gröna obligationer, dvs. räntebärande värdepapper där upplånade medel används till särskilt identifierade miljö- och klimatrelaterade investeringsprojekt, har lyfts fram som en möjlig väg för att kanalisera ytterligare resurser till omställningen till ett hållbart samhälle. Gröna obligationer riktas till institutionella investerare som vill placera i projekt som minskar klimatbelastningen och främja en hållbar samhällsutveckling. I Kommuninvests fall köptes den gröna obligationen av flera välkända investerare med placeringsmandat för gröna obligationer, som Tredje och Fjärde AP-fonden, pensionsfonden för lärare i Kalifornien (CalSTRS) samt FN-anställdas pensionsfond (UNJSPF).
Snabb utveckling
Den gröna obligationsmarknaden utvecklades under 2007 och 2008 och har sedan dess stadigt vuxit till att bli en etablerad del av den globala kapitalmarknaden. Över 500 Gröna obligationer har emitterats till ett värde av mer än 100 miljarder USD, i över 20 valutor och i alla världsdelar. I takt med att alltfler investerare integrerar miljö- och hållbarhetsfrågor i sina investeringsstrategier väntas marknaden fortsätta växa snabbt.
Svenska kommuner och landsting långt framme
Växjö kommun har av brittiska BBC utsetts till Europas grönaste stad och vill bli världens första fossilfria stad år 2030. Stockholms stad var första stad att vinna utmärkelsen Europas miljöhuvudstad, instiftat av EU för att förbättra levnadsmiljön i städerna. Fler än nio av tio kommuner har antagit egna miljömål alternativt ställt sig bakom nationella eller regionala mål.
Göteborgs och Örebros satsningar på gröna obligationer har blivit uppmärksammade. Hösten 2013 blev Göteborg första stad i världen att ge ut en grön obligation, om 500 miljoner kronor. Hösten 2014 följde Örebro kommun efter, med en grön obligation om 750 miljoner kronor. Även Stockholm Läns Landsting och ett antal allmännyttiga bostadsbolag har varit aktiva.
Främjar kompetensutveckling och samverkan
Kommuninvests ramverk för Gröna obligationer har utvecklats i nära samarbete med miljöexperter från Borås, Göteborg, och Örebro kommuner, Uppsala Läns Landsting samt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Dessa experter ingår också i den miljökommitté som utvärderar och godkänner de projekt som kan ingå för finansiering med Gröna obligationer.
– Vår erfarenhet är att arbetet med gröna obligationer och gröna lån främjar samarbete och ökad, ömsesidig förståelse mellan finans- och miljöavdelningar, säger Hanna Arneson, hållbarhetsstrateg på Örebro kommun och en av kommittémedlemmarna.
– Dessutom har gröna obligationer och gröna lån hittills fått stort genomslag i media. Det ökar möjligheten att sprida kunskap om kommunsektorns miljöarbete och därigenom inspirera andra samhällsaktörer att fördjupa sitt engagemang.
Eskilstuna först med Grönt lån från Kommuninvest
Möjligheten att låna grönt har erbjudits Kommuninvests kunder sedan 1 juni 2015. Vindkraft, kraftvärme, energismarta hus, elbussar och andra investeringsprojekt med positiv miljöpåverkan kan få den miljömärkta finansieringen.
Första kommun att erhålla ett Grönt lån från Kommuninvest var Eskilstuna kommun. Lånet, om 165 miljoner kronor, finansierar fyra nya vindkraftverk utanför Sollefteå, och är en del av Eskilstuna kommuns plan att hälften av dess elförbrukning ska komma från vindproducerad el. För kommunen är det attraktivt att finansiera vindkraftsinvesteringen med ett Grönt lån.
– Att hela kedjan från investeringsprojekt till finansiering går i miljöns tecken rimmar väl med vår klimatplan, säger Jan Laidla, ekonomi- och finansstrateg på Eskilstuna kommun.
Beviljade gröna lån per 7 mars 2016
Förnybar energi
| Lånebelopp mnkr | Investeringen avser | |
| Borås Stad | 2 500 | Sobacken – nytt avloppsreningsverk och ett nytt kraftvärmeverk med biobränsleeldning |
| Södertörns Energi AB | 1 250 | Fjärrvärme Södertörn, Stockholm |
| Karlstad kommun | 900 | Heden 3, sista utfasning av fossilt bränsle i fjärrvärmeanläggning |
| Skellefteå Stadshus | 650 | Vindkraft, Blaiken etapp 2 och 3 |
| Karlskoga Energi & Miljö AB | 250 | Producerar elkraft i 24 vattenkraftverk |
| Eskilstuna kommun | 165 | Fyra vindkraftturbiner |
| Gävle | 120 | Forsbacka biogasanläggning, produktion av biogas från i huvudsak matavfall. |
| Biogasbolaget i Mellansverige AB | 49 | Biogasanläggning vid Mosseruds återvinningscentral, för produktion av fordonsgas. |
Energieffektivisering
| Karlskoga Energi & Miljö AB | 190 | Energieffektivisering inom huvudsakligen fossilbränslefria energisystem |
Gröna byggnader och energieffektiviseringar
| AB Bostaden i Umeå | 675 | Nyproduktion av lågenergihus, inklusive Hållbara Ålidhem |
| Järfälla kommun | 317 | Herrestaskolan i Barkabystaden |
| Umeå kommun | 300 | Tre nya förskolor, två skolor |
| AB Bostaden i Umeå | 275 | Energirenoveringar i flerbostadshus, inklusive Hållbara Ålidhem |
| Umeå kommun | 268 | Specialbyggnader för idrott, vård & förvaltning |
| Kommunfastigheter i Knivsta AB | 164 | Högåsskolan, Sveriges första skola byggd som passivhus. |
| Eksta Bostads AB | 119 | Vallda Heberg äldreboende, passivhus |
| Fastigheter i Linde AB | 104 | Ålkilsbacken – 70 hyresrätter |
| Eksta Bostads AB | 77 | Vallda Heberg marklägenheter, passivhus |
| Årehus AB | 44 | Ny förskola i Undersåker |
| Trollhättans Tomt AB | 43 | Nybyggnad av skola/förskola |
| Trosabygdens bostäder AB | 33 | SABO Kombohus, 16 lägenheter |
| Trollhättans Tomt AB | 5 | Energieffektivisering i två kommunala fastigheter. |
Kollektivtrafik
| Trelleborgs kommun | 241 | Medfinansiering för Trelleborgsbanan |
| Umeå kommun | 76 | Ultrasnabbladdade elbussar i kollektivtrafiken |
Vattenhantering
|
Karlskoga Energi & Miljö AB |
35 |
Reningsverket ombyggt för att klara EU krav beträffande kväverening |
| Totalt | 8 848 |
Bilder
Högupplösta bilder på miljökommitténs medlemmar finns här.
Mer information
Besök gärna vår sida om Gröna lån.
Mer information om respektive projekt finns här.
Om Kommuninvest
Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 272 kommuner och 9 landsting/regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på cirka 350 miljarder är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut. Huvudkontoret finns i Örebro.
Kontakter
Björn Bergstrand, Chef för Medierelationer, Kommuninvest i Sverige AB, mobil: 0708-86 94 76, bjorn.bergstrand@kommuninvest.se
Anders Gånge, Chef Upplåning och Placeringar, tel: 010-470 87 12, anders.gange@kommuninvest.se
Björn Söderlundh, Chef för Utlåning, Kommuninvest i Sverige AB, mobil: 072-512 62 17, bjorn.soderlundh@kommuninvest.se
