Kommuninvest gav på tisdagen ut den hittills största gröna obligation som emitterats i svenska kronor. Totalt 5 miljarder kronor lånades upp från svenska och utländska investerare, efter en övertecknad transaktion där orderboken uppgick till över 13 miljarder kronor. Bland placerarna ingick Folksam, tyska KfW, SPP Storebrand samt Sjunde AP-fonden. Några av de kommunala klimat- och miljöprojekt som finansieras via den gröna obligationen är Halmstads optiska sophanteringsstation, de nya sammankopplade fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge samt en lång rad energisnåla hus byggda som SABO Kombohus. Det tidigare rekordet för en grön obligation i svenska kronor stod Fortum Värme för, med en emission om 2,5 miljarder kronor i maj 2015.
Kommuninvests gröna obligation kommer att användas för att finansiera ett 60-tal investeringsprojekt i fler än 40 svenska kommuner och landsting/regioner: Arvika, Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Falun, Finspång, Gävle, Halmstad, Huddinge, Järfälla, Kalmar, Karlsborg, Karlstad, Knivsta, Kristianstad, Kumla, Kungsbacka, Landstinget i Värmland, Lindesberg, Mjölby, Nykvarn, Region Jämtland Härjedalen, Salem, Sjöbo, Skara , Skellefteå, Stockholm, Södertälje, Torsby, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Umeå, Vaggeryd, Vingåker, Växjö, Åre, Älmhult och Örebro.
Totalt har Kommuninvest godkänt 14,5 miljarder kronor i Gröna lån, varav merparten, 82 procent, omfattar projekt inom förnybar energi och gröna byggnader. Kommuninvests första gröna obligation, om 600 miljoner dollar, gavs ut i mars 2016.
Kommentar från Anders Gånge, Chef Upplåning och Placeringar på Kommuninvest:
– Vi har en längre tid siktat på att ge ut en grön obligation i svenska kronor och tycker detta blev en fantastisk debut. Orderboken visar på ett starkt stöd från svenska investerare, vilket var en målsättning, men den inkluderar också ett antal betydande internationella placerare. Prissättningen blev i linje med våra förväntningar, och sattes slutligen till 2 baspunkter under vår svenska benchmark-kurva. Det gläder oss att investerare är villiga att betala ett premium för gröna obligationer.
– Med de två gröna obligationer vi emitterat hittills i år, har vi tydligt introducerat gröna obligationer i både dollar och kronor i vårt upplåningsprogram. Vi ser fram emot att ge ut fler gröna obligationer i framtiden.
Tomas Werngren, Kommuninvests VD, är övertygad om att kommunsektorn kan ge väsentliga bidrag till skapandet av en grön finansmarknad, vilket ses som ett viktigt inslag för att nå de globala klimatmålen.
– Kommunsektorn investerar för långt över 100 miljarder kronor varje år, ofta i klimat- och miljörelaterade projekt som byggnader och energiinfrastruktur, säger han. Att så många kommuner nu väljer Gröna lån för sina investeringar vittnar om ett starkt intresse för att synliggöra de åtgärder man vidtar för att hantera lokala och globala klimatutmaningar.
Utlåningschefen Björn Söderlundh uppskattar att 15-20 procent av Kommuninvest totala utlåning kan vara grön inom några år, eller cirka 40-50 miljarder med aktuell utlåningsvolym.
– I en stor del av svenska kommuners investeringar finns ett tydligt fokus på hållbarhet och miljönytta, säger Björn Söderlundh. Många kommuner är intresserade av att kunna erhålla en miljömärkning på lån som finansierar dessa investeringar.
Varför gröna obligationer?
Vid FN:s globala miljökonferens i Paris i december förra året (COP 21) enades världens länder om att försöka begränsa den globala temperaturökningen till högst 2 grader och helst 1,5 grader. I september i år meddelade USA och Kina att de ratificerat avtalet, några veckor senare följde Europaparlamentet efter. När nu världens två största utsläppsländer och Europas länder godkänt avtalet kan det träda i kraft redan i år.
Enighet råder om att stora investeringar behöver göras för att nå de globala miljö- och klimatmålen. Dessutom måste investeringsmönster förändras, så att traditionella, fossilbaserade investeringar undviks och miljö- och klimatvänliga investeringar främjas.
Gröna obligationer, dvs. räntebärande värdepapper där upplånade medel används till särskilt identifierade miljö- och klimatrelaterade investeringsprojekt, har lyfts fram som en möjlig väg för att kanalisera ytterligare resurser till omställningen till ett hållbart samhälle. Gröna obligationer riktas till institutionella investerare som vill placera i projekt som minskar klimatbelastningen och främja en hållbar samhällsutveckling.
Kommuninvests gröna obligationer har köpts av flera välkända investerare med placeringsmandat för gröna obligationer, som Fjärde AP-fonden, pensionsfonden för lärare i Kalifornien (CalSTRS) samt FN-anställdas pensionsfond (UNJSPF). Bland investerarna vid tisdagens gröna obligation i svenska kronor ingick Alecta, Tredje AP-fonden, Danske Capital, Folksamgruppen, Nordea Asset Management, KfW, SBAB, Sjunde AP-Fonden, SPP Storebrand och Öhman.
En sammanställning från publikationen Environmental Finance visar att gröna obligationer till ett värde av mer än 150 miljarder USD har emitterats, i över 20 valutor och i alla världsdelar. I takt med att alltfler investerare integrerar miljö- och hållbarhetsfrågor i sina investeringsstrategier väntas marknaden fortsätta växa snabbt.
Kommuninvests roll som möjliggörare för kostnadseffektiva gröna finansieringslösningar för offentliga investeringar har uppmärksammats av OECD i rapporten “Green Bonds: Country Experiences, Barriers and Options”. Rapporten publicerades 2016 till stöd för G20-ländernas särskilda arbetsgrupp för grön finansiering, G20 Green Finance Study Group.
Främjar kompetensutveckling och samverkan
Kommuninvests ramverk för Gröna obligationer har utvecklats i nära samarbete med miljöexperter från Borås, Göteborg, och Örebro kommuner, Uppsala Läns Landsting samt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Dessa experter ingår också i den miljökommitté som utvärderar och godkänner de projekt som kan ingå för finansiering med Gröna obligationer.
– Vår erfarenhet är att arbetet med gröna obligationer och gröna lån främjar samarbete och ökad, ömsesidig förståelse mellan finans- och miljöavdelningar, säger Hanna Arneson, hållbarhetsstrateg på Örebro kommun och en av kommittémedlemmarna. Dessutom ökar möjligheten att sprida kunskap om kommunsektorns miljöarbete och därigenom inspirera andra samhällsaktörer att fördjupa sitt engagemang.
Beviljade Gröna lån per 18 oktober
FÖRNYBAR ENERGI | Lånebelopp, mnkr | Investeringen avser |
Borås Stad | 1 400 | Sobacken – nytt kraftvärmeverk med biobränsleeldning |
Södertörns Energi AB | 1 250 | Fjärrvärme Södertörn, Stockholm |
Karlstad kommun | 900 | Heden 3, sista utfasning av fossilt bränsle i fjärrvärmeanläggning |
Skellefteå Stadshus | 650 | Vindkraft, Blaiken etapp 2 och 3 |
Botkyrka kommun | 410 | Investering i fjärrvärme |
Karlskoga Energi & Miljö AB | 250 | Producerar elkraft i 24 vattenkraftverk |
Huddinge kommun | 250 | Investering i fjärrvärme |
Mjölby-Svartådalen Energi AB | 215 | Investering i kraftvärmeverk |
Eskilstuna kommun | 165 | Fyra vindkraftturbiner |
Lessebo kommun | 150 | Utbyggnad av fjärrvärme |
Umeå Energi Sol vind och vatten AB | 123 | Tre vindkraftverk i Granbergets vindkraftverkspark |
Gävle | 120 | Forsbacka biogasanläggning, produktion av biogas från i huvudsak matavfall. |
Falu Energi o Vatten AB | 82 | Fem vindkraftverk på Tavelberget |
Kumbro Vind AB | 62 | Nybyggnad av vindkraftverksparker |
Arvika Kraft AB | 60 | Inköp av 26 vattenkraftstationer med tillhörande dammar |
Bio Endev AB | 54 | Industriell utvecklingsanläggning för torrefiering |
Biogasbolaget i Mellansverige AB | 49 | Biogasanläggning vid Mosseruds återvinningscentral, för produktion av fordonsgas. |
Region Jämtland Härjedalen | 37 | Vindkraftverk |
Falu Energi o Vatten AB | 30 | Fem vindkraftverk på Högberget vid Sörskog |
Arvika Kraft AB | 15 | Byggnation av en av Sveriges största solcellsparker |
ENERGIEFFEKTIVISERING | ||
Karlskoga Energi & Miljö AB | 190 | Energieffektivisering inom huvudsakligen fossilbränslefria energisystem |
Arvika Fjärrvärme AB | 127 | Köp av fjärrvärmebolag med tillhörande panna och ledningssystem |
Falu Energi o Vatten AB | 64 | Sammankoppling av fjärrvärme mellan Falun och Borlänge |
Trollhättans Tomt AB | 5 | Energieffektivisering i två kommunala fastigheter. |
GRÖNA BYGGNADER & ENERGIEFFEKTIVISERING I BYGGNADER | ||
Landstinget i Värmland | 1 050 | Nytt operationscenter vid Centralsjukhuset i Karlstad |
Landstinget i Värmland | 724 | Vårdbyggnad för medicinsk service och internmedicinsk vård |
AB Bostaden i Umeå | 675 | Nyproduktion av lågenergihus, inklusive Hållbara Ålidhem |
Skara kommun | 338 | Nya Viktoriaskolan |
Järfälla kommun | 317 | Herrestaskolan i Barkabystaden |
Växjö Kommunföretag AB | 310 | Nybyggnad av skola |
Umeå kommun | 300 | Tre nya förskolor, två skolor |
AB Bostaden i Umeå | 276 | Energirenoveringar i flerbostadshus, inklusive Hållbara Ålidhem |
Umeå kommun | 268 | Specialbyggnader för idrott, vård & förvaltning |
Älmhults kommun | 215 | Nybyggnad av skola, passivhus |
Kommunfastigheter i Knivsta AB | 164 | Högåsskolan, Sveriges första skola byggd som passivhus. |
Sjöbohem | 151 | Nybyggnad av simanläggning |
Eksta Bostads AB | 119 | Vallda Heberg äldreboende, passivhus |
Fastigheter i Linde AB | 104 | Ålkilsbacken – 70 hyresrätter |
Karlsborgsbostäder | 100 | 52 nya lägenheter |
Eksta Bostads AB | 77 | Vallda Heberg marklägenheter, passivhus |
Finspångs kommun | 70 | Investering i 32 nya miljövänliga lägenheter. |
Trollhättans Tomt AB | 55 | Innovatum, kontorsfastighet med stomme av trä |
Växjö Kommunföretag AB | 50 | Nybyggnad av förskola |
Årehus AB | 44 | Ny förskola i Undersåker |
Trollhättans Tomt AB | 43 | Nybyggnad av skola/förskola |
Malå kommun | 37 | Investering av SABO Kombohus |
Trosabygdens bostäder AB | 33 | SABO Kombohus, 16 lägenheter |
Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB | 30 | Investering i miljövänliga byggnader |
Kristiandstadbyggen | 26 | SABO Kombohus, 16 lägenheter |
Härjegårdar Fastighets AB | 25 | Nybyggnad av flerbostadshus |
Torsby bostäder | 25 | 23 nya hyreslägenheter i Torsby |
Vingåkershem | 21 | SABO Kombohus, 14 lägenheter centralt i Vingåker |
Halmstads kommun | 20 | Investering i miljövänliga byggnader |
KOLLEKTIVTRAFIK | ||
Trelleborgs kommun | 241 | Medfinansiering för Trelleborgsbanan |
Kifab i Kalmar AB | 100 | Fastighet för tågunderhåll |
Umeå kommun | 76 | Ultrasnabbladdade elbussar i kollektivtrafiken |
AVFALLSHANTERING | ||
Halmstad kommun | 125 | Anläggning för optisk avfallssortering vid Kristinehed |
VATTENHANTERING | ||
Borås stad | 1 100 | Nytt avloppsreningsverk vid Sobacken |
SYVAB | 268 | Nytt miljötillstånd med ytterligare skärpta utsläppskrav. |
Falu Energi o Vatten AB | 217 | Ny dricksvattenförsörjning i Falu kommun |
Karlskoga Energi & Miljö AB | 35 | Reningsverket ombyggt för att klara EU krav beträffande kväverening |
Projekt kan beviljas inom 8 olika kategorier: Förnybar energi, Energieffektivisering, Gröna byggnader, Kollektivtrafik, Avfallshantering, Vattenhantering, Anpassningsåtgärder och Miljöåtgärder |
För mer information
Se Press Points (på engelska) på Kommuninvests hemsida
Läs mer om våra gröna obligationer här.
Bilder
Högupplösta bilder på Kommuninvests miljökommitté, inklusive bildtexter, finns här (se längst ned på sidan, filstorlek ca 50 MB).
Om Kommuninvest
Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 274 kommuner och 10 landsting/regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på cirka 370 miljarder är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut. Huvudkontoret finns i Örebro.
Kontaktinformation
Björn Bergstrand, Chef för Medierelationer/Hållbarhetschef, Kommuninvest i Sverige AB, mobil: 0708-86 94 76, bjorn.bergstrand@kommuninvest.se
Anders Gånge, Chef Upplåning och Placeringar, tel: 010-470 87 12, anders.gange@kommuninvest.se