Kommunsektorns investeringar

Figur 3: Fördelning av investeringar i regionkoncerner

[hichart type=’pie’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’%’ yaxis2=” yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’380′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=” yaxismax=’30’]

[/hichart]

Investeringarnas fördelning

Kommuner

Över tid har fördelningen av investeringar i olika tillgångar varit relativt konstant. Av kommunkoncernernas investeringar 2018 avsåg 55 (56) procent bostads- och verksamhetsfastigheter⁴ . Bostadsinvesteringar inkluderar både renoveringar och långtidsunderhåll av befintligt bestånd samt nyproduktion, medan investeringar i fastigheter huvudsakligen består av service- och verksamhetslokaler, såsom äldreboenden, förskolor och skolor samt idrotts- och badanläggningar. En del kommuner engagerar sig även i kommersiella fastigheter, till exempel parkeringshus och industrilokaler. Infrastrukturinvesteringar i gator, vägar, parker, VA-anläggningar, hamnar och flygplatser utgjorde 30 (30) procent av de samlade investeringarna medan investeringarna i fjärrvärme- och elproduktion samt bredband i de kommunalt ägda energiföretagen stod för 9 (9) procent. Posten övrigt innehåller huvudsakligen investeringar i maskiner och inventarier, bland annat fordon.

Regioner

Investeringsutvecklingen i landets regioner har under lång tid drivits av vad som sker i Region Stockholm. Under 2018 minskade emellertid Region Stockholms investeringar med över en femtedel och utgör nu 35 procent av regionkoncernernas totala investeringar, i jämförelse med 48 procent 2017. Den högsta ökningstakten i absoluta tal finns istället i de två andra storstadsregionerna, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Även om det skett en del förändringar i investeringsnivå i de olika regionerna så är fördelningen av investeringarna relativt konstant. Över hälften, 55 (52) procent, av investeringarna avser fastigheter, framför allt ny- och ombyggnationer av sjukhusfastigheter. Investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik står sammantaget för 25 (28) procent av investeringsvolymen och är fortsatt i hög utsträckning koncentrerade till Region Stockholm. Ny vårdutrusning utgjorde 16 (16) procent av investeringsvolymen, medan resterande 4 (3) procent fördelades på investeringar i övriga inventarier och IT-system.

Investeringar per kommungrupp, region och län

Kommungrupp

I jämförelser mellan olika typer av kommuner använder Kommuninvest den kommungruppsindelning som utvecklats av SKL. Indelningen grundas primärt på tätortskaraktäristika och uppdaterades senast 2017 (för mer information om indelningen se Appendix 1 i PDF-versionen). Varje kommun har dock sin egen unika uppsättning av geografiska, demografiska, politiska och ekonomiska förutsättningar och det kan därför vara vanskligt att dra för långtgående och generella slutsatser om utvecklingen för enskilda kommuner med utgångspunkt från utvecklingen på kommungruppnivå. Spridningen mellan kommunerna inom en och samma kommungrupp är ofta större än mellan kommungrupperna.

Kommunkoncernernas genomsnittliga investeringsnivå uppgick till 14 600 kr per invånare 2018, vilket kan jämföras med 13 200 kr per invånare 2017. Det finns stora skillnader mellan kommungrupperna. Befolkningsmässigt stora kommuner med relativt stora företagskoncerner och hög befolkningstillväxt har generellt sett högre investeringsnivåer än övriga kommuner i landet. Figur 4 visar också att kommungrupperna ”Storstäder” och ”Större stad” hade en högre genomsnittlig investeringsnivå per invånare än övriga kommungrupper, 18 400 respektive 16 700 kr per invånare. Den lägsta investeringsnivån med 10 200 kr per invånare hade kommungruppen ”Pendlingskommun till mindre tätort”. Den högsta ökningstakten hade kommungruppen ”Lågpendlingskommun nära större stad”, där investeringarna ökade med 28 procent från 10 800 till 13 800 kronor per invånare.

Investeringsnivån per invånare ökade med 11 procent för riket som helhet. Samtliga kommungrupper utom ”Pendlingskommun nära storstad” uppvisade en positiv investeringstillväxt.

Regioner

Regionernas genomsnittliga investeringsnivå uppgick till 3 400 kr per invånare 2018, vilket kan jämföras med 3 200 kr per invånare 2017. Region Örebro län och Region Uppsala uppvisade de högsta investeringsnivåerna 2018 med 5 300 kronor per invånare. De höga investeringsnivåerna i dessa två regioner beror främst på om- och tillbyggnader av vårdfastigheter vid respektive universitetssjukhus. Region Stockholm som under den senaste tioårsperioden uppvisat de högsta investeringsnivåerna hade en investeringsnivå på 5 100 kr per invånare 2018, en minskning med 22 procent. Lägst investeringsnivå hade Region Gävleborg med 800 kr per invånare.

Län

Uppsala län uppvisade den högsta genomsnittliga investeringsnivån under 2018, med närmare 22 000 kr per invånare (se Tabell 2). Orsaken till utvecklingen förklaras främst av Uppsalas och Enköpings investeringstillväxt i kombination med att Region Stockholm och flera kommuner i Stockholms län minskade sina investeringar. Exkluderas regionernas investeringar är det kommunerna i Norrbottens län som uppvisar de högsta investeringsnivåerna, vilket till stor del förklaras av de stadsomvandlingar som äger rum i Gällivare och Kiruna. Lägst var investeringsnivåerna i Västernorrlands och Värmlands län, med en genomsnittlig investeringsnivå på 11 200 respektive 12 300 kr per invånare.

Störst investeringsökning 2018 återfanns i Kalmar län och på Gotland. I Kalmar län är det främst Kalmar som bidragit till den höga ökningstakten. I två län, Kronoberg och Västernorrland, har investeringarna minskat.