Kommunsektorns låneskuld
Riket
Vid utgången av 2018 uppgick sektorns totala låneskuld till 656 mdkr, en ökning med 52 mdkr eller 8,6 procent jämfört med året innan. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2018 till 64 166 kr per invånare, 4 443 kr mer än 2017. Låneskuldens andel av BNP ökade med 0,5 procentenheter och uppgick 2018 till 13,7 procent.
Tabell 5: Kommunsektorns låneskuld
2018 | 2017 | 2016 | |
Låneskuld i mdkr | 656 | 604 | 577 |
Procentuell ökning | 8,6% | 4,7% | 3,9% |
Kommunkoncerner | 590 | 548 | 523 |
Regionkoncerner | 66 | 56 | 55 |
Låneskuld per invånare i kr | 64 166 | 59 723 | 57 782 |
Andel av BNP | 13,7% | 13,2% | 13,2% |
Källa: Kommuninvest
Av landets 290 kommuner minskade 94 kommuner sin låneskuld med sammanlagt 6 mdkr, två kommuner hade oförändrad skuld och 194 kommuner ökade sin låneskuld med sammanlagt 48 mdkr. Motsvarande siffor för regionerna är att två regioner minskade sin låneskuld med sammanlagt 134 mnkr och tio regioner ökade sin låneskuld med sammanlagt 10 mdkr. Resterande åtta regioner hade oförändrad låneskuld. Under 2017 var förhållandena motsatta, tre regioner hade ökat sin låneskuld och nio hade minskat sin låneskuld.
Under 00-talet ökade kommunsektorns låneskuld långsammare eller i ungefär samma takt som nominell BNP, vilket innebar att skuldens andel av BNP sjönk under vissa år i mitten av 00-talet. Under innevarande decennium har ökningstakten tilltagit. Sedan 2010 har låneskulden i absoluta tal ökat med drygt 250 mdkr, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på i genomsnitt 6,9 procent. Det är framför allt landets storstäder och universitets- och högskoleorter som har drivit på skuldutvecklingen i kommunsektorn.
Som andel av BNP har låneskulden varierat inom ett relativt begränsat intervall. Låneskulden uppgick år 2008 till 10,5 procent av BNP men har 2018 ökat till 13,7 procent av BNP, den högsta nivån under den studerade tidsperioden. Som en jämförelse uppgick hushållens skulder och statsskulden till 84 respektive 26 procent av BNP 2018¹.
Figur 6: Låneskuldens utveckling 2007–2018
[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’mdkr’ yaxis2=” yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=’true’ yaxismax=’650′]
Kommunkoncerner | Regionkoncerner | |
07 | 328 | 8 |
08 | 340 | 8 |
09 | 352 | 10 |
10 | 363 | 26 |
11 | 392 | 39 |
12 | 416 | 43 |
13 | 441 | 41 |
14 | 469 | 44 |
15 | 504 | 52 |
16 | 521 | 55 |
17 | 546 | 56 |
18 | 590 | 66 |
[/hichart]
Källa: Kommuninvest
Figur 7: Låneskuldens ökningstakt 2008–2018
[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’%’ yaxis2=” yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=” yaxismax=’12’]
år | % | 08 | 3,5% |
09 | 4,1% |
10 | 7,7% |
11 | 10,5% |
12 | 6,8% |
13 | 4,7% |
14 | 6,6% |
15 | 8,2% |
16 | 3,7% |
17 | 4% |
18 | 8,6% |
[/hichart]
Källa: Kommuninvest
Figur 8: Låneskuldens utveckling som andel av BNP 2007–2018
[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’mdkr’ yaxis2=’%’ yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=’true’ yaxismax=’700′ yaxis2max=’20’]
Låneskuld i mdkr | |Låneskuld som andel av BNP | |
07 | 335,8896 | 10% |
08 | 347,6845 | 10% |
09 | 361,792463 | 11% |
10 | 389,513947 | 11% |
11 | 430,338923 | 12% |
12 | 459,711221 | 12% |
13 | 481,448673 | 13% |
14 | 512,992769 | 13% |
15 | 555,304786 | 13% |
16 | 575,527333 | 13% |
17 | 602 | 13% |
18 | 656 | 13,7% |
[/hichart]
Källa: Kommuninvest
Låneskuld per kommungrupp, region och län
Kommungrupper
Figur 9 visar en relativt stor spridning av den genomsnittliga låneskulden per invånare mellan kommungrupperna. Kommungruppen ”Större stad” har en betydligt högre genomsnittlig låneskuld än övriga kommungrupper, 74 600 kr per invånare, men har under 2018 haft en lägre ökningstakt än genomsnittet. Gruppen storstäder har under 2018 en ökningstakt på över 10 procent och låneskulden ökade under året till 55 100 kr per invånare.
Regioner
Regionernas låneskuld på 66,3 mdkr fördelas ojämnt mellan landets 20 regioner². Region Stockholms låneskuld uppgick till 50,8 mdkr, motsvarande 77 procent av regionernas låneskuld, vilket är en minskning från 2017 då motsvarande andel var 82 procent. Av Figur 10 framgår att Region Stockholm även hade den högsta låneskulden per invånare med 21 700 kr, följt av Region Västerbotten med 5 900 kr per invånare och Region Värmland med 5 000 kr per invånare. Sju regioner hade ingen låneskuld, vilket kan jämföras med tio regioner 2017.
Figur 9: Låneskuld per invånare och kommungrupp samt skuldens ökningstakt
Källa: Kommuninvest
Figur 10: Låneskuld per invånare och region
Källa: Kommuninvest
Län
På länsnivå har Örebro län fortsatt den högsta genomsnittliga låneskulden per invånare, 91 100 kr (se Tabell 6). Höga investeringsvolymer i framför allt Örebro och angränsande kommuner under de senaste åren har bidragit till en växande låneskuld i länet. Lägst låneskuld, 49 500 kr per invånare, hade Hallands län, trots hög investeringstillväxt under året. Exklusive regioner hade Stockholms län lägst låneskuld, 45 100 kr per invånare. Flera av pendlingskommunerna i Stockholms län har få kommunala företag med begränsade uppdrag vilket som regel innebär en lägre skuldnivå.
Under 2018 hade Södermanlands län den högsta skuldökningen i landet med en ökning på 16 procent. Om regionerna exkluderas redovisar Hallands län tillsammans med Stockholms län den högsta låneskuldsökningen med 14 procent, följt av Norrbottens län med en ökning på 12 procent.
Den genomsnittliga låneskulden minskade i två län, Blekinge och Kronoberg. I Kronoberg minskade låneskulden för andra året i rad.
Tabell 6: Låneskuld per län 2018 och förändring jämfört med 2017
Låneskuld i mkr | Låneskuld i mkr (exklusive landsting/region) | Låneskuld per invånare | Låneskuld per invånare (exklusiv/region) | Förändring sedan 2017 | Förändring sedan 2017 (exklusive landsting/region) | |
Örebro | 91 134 | 87 083 | 27 545 | 26 321 | 7% | 6% |
Västerbotten | 77 767 | 71 833 | 21 009 | 19 406 | 15% | 9% |
Östergötland | 77 342 | 76 196 | 35 700 | 35 171 | 4% | 4% |
Uppsala | 72 604 | 69 888 | 27 325 | 26 303 | 9% | 8% |
Södermanland | 71 107 | 67 714 | 20 955 | 19 955 | 16% | 11% |
Västernorrland | 70 449 | 70 449 | 17 292 | 17 292 | 7% | 7% |
Stockholm | 66 725 | 45 055 | 156 411 | 105 615 | 13% | 14% |
Jämtland | 65 499 | 63 403 | 8 533 | 8 260 | 1% | -1% |
Dalarna | 64 438 | 63 393 | 18 506 | 18 206 | 10% | 10% |
Riket | 64 166 | 57 647 | 656 043 | 589 739 | 9% | 8% |
Västra Götaland | 63 366 | 62 781 | 108 344 | 107 344 | 8% | 7% |
Blekinge | 62 617 | 62 617 | 9 999 | 9 999 | -5% | -5% |
Kronoberg | 62 331 | 62 111 | 12 459 | 12 415 | -1% | -1% |
Kalmar | 61 980 | 61 980 | 15 165 | 15 165 | 2% | 2% |
Jönköping | 58 522 | 58 522 | 21 116 | 21 116 | 6% | 6% |
Västmanland | 58 098 | 56 804 | 15 915 | 15 560 | 4% | 5% |
Skåne | 57 822 | 52 875 | 78 762 | 72 024 | 9% | 7% |
Värmland | 52 823 | 47 778 | 14 869 | 13 449 | 3% | 3% |
Gävleborg | 52 751 | 52 751 | 15 116 | 15 116 | 9% | 9% |
Norrbotten | 51 861 | 51 861 | 12 991 | 12 991 | 12% | 12% |
Halland | 49 487 | 49 487 | 16 299 | 16 299 | 14% | 14% |
Källa: Kommuninvest
Län
På länsnivå har Örebro län fortsatt den högsta genomsnittliga låneskulden per invånare, 91 100 kr (se Tabell 6). Höga investeringsvolymer i framför allt Örebro och angränsande kommuner under de senaste åren har bidragit till en växande låneskuld i länet. Lägst låneskuld, 49 500 kr per invånare, hade Hallands län, trots hög investeringstillväxt under året. Exklusive regioner hade Stockholms län lägst låneskuld, 45 100 kr per invånare. Flera av pendlingskommunerna i Stockholms län har få kommunala företag med begränsade uppdrag vilket som regel innebär en lägre skuldnivå.
Under 2018 hade Södermanlands län den högsta skuldökningen i landet med en ökning på 16 procent. Om regionerna exkluderas redovisar Hallands län tillsammans med Stockholms län den högsta låneskuldsökningen med 14 procent, följt av Norrbottens län med en ökning på 12 procent.
Den genomsnittliga låneskulden minskade i två län, Blekinge och Kronoberg. I Kronoberg minskade låneskulden för andra året i rad.