Det kommunala låneinstitutet Kommuninvest får 2,6 miljarder kronor i nytt insatskapital från sina ägare, svenska kommuner och landsting. Kapitalförstärkningen görs för att möta nya EU-regler om bruttosoliditet som träder i kraft 2018.
– Att medlemmarna i god tid innan regelverket träder i kraft visar sitt tydliga stöd är en stark signal, som kommer att vara till fördel för Kommuninvest i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer, säger Göran Färm, ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening. I förlängningen innebär det att vi kan fortsätta erbjuda de kommuner och regioner som är våra medlemmar gynnsamma lånevillkor.
Ökningen av insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening, Kommuninvests ägarorganisation, är frivillig. Av totalt 203 deltagande medlemmar kommer 160 delta med maximalt belopp, däribland Tomelilla kommun och Landstinget Västmanland.
– Vill man ha ett fungerande finanssamarbete, så måste varje medlem ta sitt ansvar. Vi beslutade att ta hela vår del av kapitalförstärkningen direkt, säger Leif Sandberg (C), kommunstyrelseordförande i Tomelilla kommun.
– Landstinget Västmanland står inför stora investeringar, bland annat ett nytt operationshus till en kostnad om uppemot 1,5 miljarder kronor. För oss är det viktigt att Kommuninvest-samarbetet är så starkt som möjligt, säger Denise Norström (S), styrelseordförande i Landstinget Västmanland.
Göran Färm understryker att åtgärden endast är orsakad av förändrade regelverk och att Kommuninvests verksamhetsmodell, med låg riskprofil och betryggande kapitalmarginaler, är oförändrad. Färm har dock synpunkter på hur EU:s regler bör utformas.
– EU vill stärka bankernas och kreditinstitutens kapitalbaser. Syftet är gott, det handlar om att förebygga framtida finanskriser. Risker är dock att den typ av samarbete som utvecklats via Kommuninvest och våra europeiska motsvarigheter buntas ihop med banker och finansinstitut vars syfte är att skapa privata vinster genom högre risktagande. En offentlig verksamhet med solidarisk borgen som finansierar välfärdsinvesteringar bör ha lägre krav både på soliditet och avgifter till de fonder som nu skapas för att hantera framtida krisbanker.
Kapitalförstärkningen innebär, allt annat lika och i kombination med andra planerade kapitalåtgärder, att Kommuninvest per 2015-09-30[1] når en bruttosoliditetsgrad om strax under 2 procent. Insatskapitalet ska vara inbetalt till årsskiftet.
Förutom att förbereda Kommuninvest för kommande bruttosoliditetskrav, innebär ökningen av insatskapital att Kommuninvest får en ännu bättre beredskap för eventuellt förändrade regler för hantering i pelare 2 av kapitalbehov avseende stats- och kommunexponeringar.
BAKGRUND
Om EU:s kommande krav på bruttosoliditet
Från och med 1 januari 2018 införs inom EU det nya kapitalkravsmåttet bruttosoliditetsgrad (leverage ratio), förutsatt att Europeiska unionens råd (EU-rådet) och Europaparlamentet enas om detta. En rapport ska avges av EU-kommissionen senast 31 december 2016.
Leverage ratio är mått som uttrycker relationen mellan ett kreditinstituts primärkapital och de totala exponeringarna i tillgångar och åtaganden. Nivåerna är ännu ej fastställda men kan enligt besked från EU-rådet komma att anpassas till kreditinstitutens affärsmodell.
Kommuninvests plan
Kommuninvests planering utgår från att nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent, en nivå som diskuterats inom Europasamarbetet för lågriskinstitut. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så för Kommuninvest krävs ytterligare kapitalåtgärder utöver de som presenteras idag.
Medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening antog 2014 och 2015 nya stadgar för föreningen, bland annat antogs en ny högsta nivå för medlemsinsats. I stadgarna har också tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. (Se pressmeddelande 2015-04-16).
Under hösten 2015 har medlemmarna tillfrågats om hur de vill bidra i kapitaluppbyggnaden. Majoriteten, 79 procent av de deltagande medlemmarna, har svarat att de ökar sitt insatskapital till den högsta stadgemässiga nivån. 14 procent vill delta upp till 50 eller 75 procent av den högsta nivån. 4 procent ökar insatskapitalet upp till miniminivån och 3 procent deltar med ett fast belopp utan koppling till någon nivå.
De medlemmar som meddelat att de inte vill göra någon särskild insats i år kännetecknas primärt av att de redan idag har ett insatskapital väl över miniminivån. En del medlemmar vill av olika skäl ta ställning först nästa år eller har avstått från att besvara förfrågan.
– Medlemmarna har visat att de genom egna insatsbetalningar vill bygga upp det kapital som Kommuninvest behöver för att kunna fortsätta att förse svensk kommunsektor med effektiv och trygg investeringsfinansiering. Det känns mycket tillfredsställande, säger Göran Färm.
Fakta om insatskapital
Den fastställda högsta nivån för medlemsinsats uppgår till 900 kronor per invånare för medlemmar som är kommuner och till 180 kronor per invånare för medlemmar som är landsting/regioner. Den 30 juni 2015 hade de 280 medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening ett samlat insatskapital på 2,7 mdkr. Med utgångspunkt från aktuellt medlemsantal och Sveriges befolkning innebär en höjning av medlemsinsatserna till den högsta nivån en kapitalförstärkning om 4,1 miljarder kronor.
Idag kommuniceras att medlemmarna åtagit sig att tillföra 2,6 miljarder kronor i extra insatskapital under återstoden av 2015. Därmed återstår ett framtida fastställda tillskott av insatskapital om cirka 1,5 miljarder kronor. Beloppet kommer att justeras med hänsyn till aktuellt medlemsantal i Kommuninvest ekonomisk förening och befolkningsutveckling.
Förutsatt att inbetalningarna om totalt 2,6 mdkr är fullgjorda per 31 december 2015, kan hela beloppet tillgodoräknas Kommuninvest ekonomisk förening i bokslutet för 2015. För kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB kommer kapitalförstärkningen av administrativa skäl att ske med fördröjning. Cirka 1,2 mdkr kronor i nytt aktiekapital bedöms tillföras Kommuninvest i Sverige AB fram till 31 december 2015. Resterande del bedöms komma Kommuninvest i Sverige AB tillgodo under inledningen av 2016.
Nyckeltal bruttosoliditet
Per 2015-09-30[2] uppvisade Kommuninvest ekonomisk förening en lagstadgad bruttosoliditetsgrad om 0,90 procent samt Kommuninvest i Sverige AB en lagstadgad bruttosoliditetsgrad om 0,87 procent.
Inräknat ökningen av insatskapital respektive aktiekapital med 2,6 mdkr och det förlagslån om 1 mdkr som år 2010 gavs ut till medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening[3], uppgick bruttosoliditetsgraden till 1,96 procent för Kommuninvest ekonomisk förening samt till 1,93 procent för Kommuninvest i Sverige AB per 2015-09-30.
Om stats- och kommunexponeringar
Kommuninvest är väl kapitaliserat i förhållande till det totala kapitalbehov som ställs på verksamheten, såväl i enlighet med pelare 1 (direkt lagkrav) som pelare 2 (Kommuninvests interna kapitalutvärdering).
Utifrån det arbete som sker på internationell nivå förväntas Finansinspektionen komma med anvisningar gällande hur risker i stats- och kommunexponeringar ska hanteras vid beräkning av kapitalbehov enligt pelare 2. Givet de mycket låga förlustnivåer som sådana exponeringar historiskt gett upphov till torde kapitalbehoven inte bli betydande.
Kommuninvest avsätter i pelare 2 redan idag kapital för statsexponeringar, undantaget exponeringar mot svenska staten i svenska kronor. Det per 30 juni 2015 beräknade kapitalbehovet för statsexponeringar i pelare 2 uppgick till 186,5 mnkr.
Ökningen av insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening med 2,6 mdkr förstärker Kommuninvests kapitalsituation. Det finns en betryggande marginal för hantering av eventuellt nya kapitalbehov för stats- och kommunexponeringar.
Om Kommuninvest
Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 272 kommuner och 8 landsting/regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på cirka 350 miljarder är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut. Kontoret finns i Örebro.
För mer information
Göran Färm (S), ordförande Kommuninvest ekonomisk förening,
tel: 070-665 09 02, e-post: gfarm@telia.com
Linda Frohm (M), vice ordförande Kommuninvest ekonomisk förening,
tel: 070-336 97 96, e-post: linda.frohm@moderat.se
Björn Bergstrand, Chef för Medierelationer, Kommuninvest i Sverige AB, tel: 070-886 94 76, e-post: bjorn.bergstrand@kommuninvest.se
[1] Senaste inrapporteringsdatum.
[2] Senaste inrapporteringsdatum.
[3] Villkoren för det befintliga förlagslånet är sådana att det enligt EU:s kapitalkravsregelverk inte får medräknas som primärt kapital. Kommuninvests avsikt är att i god tid före utgången av 2017 ha ersatt det befintliga förlagslånet med ett nytt förlagslån eller med annan kapitalform som kan medräknas som primärt kapital.
