Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommunernas marknadsupplåning fortsätter att öka

Varje kvartal publicerar SCB data över kommunernas och regionernas finansiella tillgångar och skulder. I datamaterialet ingår certifikat och obligationslån som kommuner och regioner emitterat i Sverige och i utlandet. Under kvartal 4 2019 ökade kommunernas och regionernas marknadsupplåning med 1 procent (1,9 mdkr) i jämförelse med föregående kvartal, och med 8 procent (15 mdkr) på årsbasis, och är nu uppe i 217 mdkr, se figur 1.

Figur 1: Kommunernas och regionernas marknadsupplåning, mdkr

Motsvarande utveckling för Kommuninvest, som ju hanterar en relativt stor del av kommunernas och regionernas upplåning, är en ökning av utlåningen med 4 procent (14,5 mdkr) mellan det tredje och fjärde kvartalet 2019 och med 15 procent (52,6 mdkr) på årsbasis.

”Ökningen av kommunernas marknadsupplåning, som också syns i Kommuninvests starka utlåningstillväxt, är en logisk följd av att kommunsektorn nu växlar upp för att kunna möte stora och växande investeringsbehov”, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.

Utöver marknadsupplåningen i kommuner och regioner har vi identifierat ett fåtal kommunala bolag som är aktiva på kapitalmarknaden, och som hade en sammanlagd marknadsupplåning motsvarande 15,6 mdkr vid utgången av 2019. Trenden går dock mot att färre kommunala bolag lånar upp direkt på marknaden och de upplånade volymerna har under de senaste åren minskat.

Det är för tidigt att fastställa kommunernas och regionernas låneskuld på koncernnivå för 2019, då uppgifter för upplåning via banksektorn fortsatt saknas. Men utifrån ett antagande om en trendmässig utveckling av kommunsektorns bankupplåning – i kombination med fastställda uppgifter från kommunernas och regionernas marknadsupplåning samt Kommuninvests utlåning – görs ingen revidering av tidigare prognos som ligger kvar på 721 mdkr vid utgången av 2019, varav upplåning via Kommuninvest stod för 56 procent, upplåning via marknadsprogram för 30 procent och upplåning via banksektorn för 14 procent, se figur 2.

Figur 2. Marknadsandelar för kommunsektorns låneskuld


*prognos
Källa: SCB och Kommuninvest

”Särskilt med en trend där upplåningsvolymerna successivt ökar är det viktigt att upplåningen precis som alla andra utgifter blir så effektiv och billig som möjligt. Även om räntekostnaderna inte bedöms öka inom de närmsta åren på grund av det låga ränteläget är det viktigt att se över sin strategi, både när det kommer till skuldförvaltning och när det kommer till investeringar.”, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.