Coronakrisen slår hårt mot samhällsekonomin. En av effekterna är att kommunsektorns ekonomi sätts under extra press. Hur är läget just nu – och vad kan komma att hända framöver? Vad innebär allt detta för investeringstakten? Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, reder ut begreppen.
Det är tydligt att näringslivet – inte minst besöksnäringen och andra känsliga branscher – tvingas ta en hård smäll när samhället till viss del ”stängs ner”. Men hur påverkas kommuner och regioner? Hur ska man förstå deras situation?
Till att börja med är det viktigt att säga att det offentliga självfallet ska gå in och agera kraftfullt i detta skede. Det finns mycket att vinna på att med offentliga medel minska skadeverkningarna. Regeringen har presenterat omfattande stödinsatser. Många kommuner och regioner går – utöver att upprätthålla sin ordinarie verksamhet – också in med särskilda stödåtgärder.
Detta belastar naturligtvis de offentliga budgetarna. Men av allt att döma är det ändå en mycket klok väg att gå. Att konjunkturen inte faller för djupt – och att återhämtningen så småningom går snabbt – har på många sätt ett stort värde. Det gäller även för den offentliga ekonomin.
Om man tittar lite närmare på kommunsektorns utmaningar i detta skede – vad ser man då?
Kommunsektorn står verkligen mitt i krisen. Det handlar, utöver stödåtgärderna, om några olika delar:
Kommuner och regioner står för merparten av den vård och omsorg som har med coronasmittan att göra. Detta ger snabba kostnadsökningar. Regeringen har utlovat viss kompensation. Det underlättar. Men denna kompensation kommer kanske inte att täcka alla de merkostnader som uppstår. SKR arbetar dock på att ta fram en modell för hur full kompensation kan uppnås.
Kommuner och regioner är också stora arbetsgivare. Sannolikt står vi inför betydligt fler sjukskrivningar än vanligt – samtidigt som alla de samhällskritiska funktionerna måste upprätthållas. Att staten går in och tar kostnaden för sjuklöner ger kommuner och regioner en viktig pusselbit. Samtidigt gäller det att upprätthålla verksamheten och få tag på personal, vilket blir svårare ju fler sjuka vi har.
På sikt får man också, trots alla stödinsatser, räkna med att inbromsningen i samhällsekonomin – med fallande tillväxt och växande arbetslöshet – slår igenom i form av försämrade skatteintäkter för kommuner och regioner. SKR kom idag med en ny prognosindikator för skatteunderlaget där den reviderade tillväxten i skatteunderlaget för 2020 är nästan en procentenhet lägre än tidigare prognos. En procentenhets lägre tillväxt innebär ungefär 7 miljarder kr i minskade intäkter för kommuner och regioner.
I jämförelse med många företag är de offentliga budgetarna till sin natur relativt robusta. Hur svårt är det egentligen att parera dessa negativa effekter?
På kort sikt har kommuner och regioner goda möjligheter att hantera situationen. Sedan beror mycket på hur länge krisen håller i sig. Hur långt regeringen är beredd att gå för att backa upp kommunsektorn spelar också in. Sveriges bruttoskuld är låg, i förhållande till många andra europeiska länder, vilket ger regeringen utrymme att agera.
Det är, med alla osäkerhetsfaktorer, svårt att spekulera i vad som kommer att ske. Osäkerheten i hur länge detta varar, hur snabbt vi återhämtar oss, hur andra länder reagerar med mera. Sverige är en liten öppen ekonomi och är beroende av omvärlden. Med en lägre tillväxt i skatteunderlaget kommer kommuner och regioner tvingas möta tuffare ekonomiska förutsättningar framöver.
Ett ljus i mörkret när det gäller coronaviruset är samtidigt att den akuta kris som vi nu är inne i av allt att döma är temporär. Förr eller senare kommer det värsta att vara över. Det talar för att budgetsituationen – även om det i denna fas är tufft – kommer att gå att reda ut.
En intressant aspekt i sammanhanget är att krisen tvingar oss att bli mer digitala. Där händer det nu mycket på många håll. Detta skulle kunna påskynda processen med att utnyttja digitaliseringen för att bygga mer effektiva verksamheter. Det vore i så fall positivt.
Kommunsektorn står inför stora investeringsutmaningar. Det behöver, bland annat, byggas ett stort antal förskolor, skolor och äldreboenden. Kan denna kris tvinga kommuner och regioner att slå av på investeringstakten?
Frågan är relevant, men lite tidigt ställd. Om krisen går över och inte ger alltför stora negativa efterverkningar ska investeringssidan inte behöva påverkas i någon högre grad. Det är ett slags grundscenario.
Men sedan är det självfallet så att någorlunda starka årliga resultat är en grundförutsättning för att kunna genomföra omfattande investeringar. Om krisen och dess efterverkningar även strukturellt skulle belasta resultaten skulle detta kunna bli problematiskt i ett investeringsperspektiv.
Samtidigt är många av kommunens investeringar helt nödvändiga för att erbjuda invånare den kommunala service de efterfrågar. Kanske kommer nya innovativa lösningar fram som drar ner på investeringskostnaderna, eller lösningar som gör att befintliga lokaler kan utnyttjas mer effektivt.
För ytterligare information
Emelie Värja
Forskningsansvarig
tel: +46 10 470 87 38
e-mail: emelie.varja@kommuninvest.se
David Ljung
Kommunikationschef
tel: 073-068 45 45
e-mail: david.ljung@kommuninvest.se
