Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommunsektorns ekonomi: starkare resultat men större skillnader

SCB presenterade idag färsk statistik över kommuner och regioners preliminära bokslut för 2019. Efter starka resultat 2016–2017 föll resultaten tillbaka under 2018 och inför bokslutet 2019 har många kommuner indikerat att tuffare tider är i antåg. Ändå var dagens siffror relativt positiva.

– Det samlade resultatet för kommuner och regioner blev något starkare än förväntat. Trots att utmaningarna för kommuner och regioner blir allt större har man på de flesta håll en någorlunda sund och stabil ekonomi, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.

Statistiken kan beskrivas på två sätt. Med det vanligaste sättet att redovisa, årets resultat efter finansiella och extraordinära poster, kan man konstatera att det samlade resultatet för kommunerna steg från 13,8 mdkr 2018 till 18,9 mdkr 2019, och att 62 kommuner uppvisar ett negativt resultat i jämförelse med 69 kommuner under förgående år, se figur 1. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag blev 3,2 procent, i jämförelse med 2,5 procent 2018.

Figur 1: Resultatutveckling för Sveriges kommuner, 2014–2019

Just för 2019 blir dock denna typ av redovisning lite missvisande. En ny redovisningsprincip för finansiella tillgångar gav en förstärkande engångseffekt (finansnettot steg från 7,3 mdkr 2018 till 9,8 mdkr 2019) som inte hade med den reella ekonomiska utvecklingen att göra.

Om man i stället tittar på verksamhetens resultat, före finansiella och extraordinära poster, får man bort den engångseffekten. Då nyanseras bilden. Det samlade resultatet för verksamheten steg från 6,8 mdkr 2018 till 7,3 mdkr 2019, men 116 kommuner redovisade ett negativt resultat, vilket är fler än 2018.

För regionernas del kan man, med det vanligaste sättet att redovisa (årets resultat efter finansiella och extraordinära poster), konstatera att det samlade resultatet ökade kraftigt, från 0,5 mdkr 2018 till 8,9 mdkr 2019, och att endast två regioner redovisade ett negativt resultat 2019 i jämförelse med 6 regioner 2018.

Även för regionerna spelade förändrade redovisningsregler en stor roll, då finansnettot steg från -1,3 mdkr 2018 till 3,6 mdkr 2019. Tittar man i stället på verksamhetens resultat för regionerna ökade det från 1,8 mdkr 2018 till 5,3 mdkr 2019, varav de tre storstadsregionerna stod för 4,9 mdkr. Åtta regioner redovisade ett negativt resultat för verksamheten 2019.

– Det är tydligt att det finns en stor spridning i resultat mellan såväl kommuner som regioner. Det är generellt kommuner och regioner i tillväxtområden som redovisar starka resultat. I andra områden har många det betydligt svårare, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.

Figur 2:  Andel med negativt resultat 2019

Not: fyra kommuner saknas i sammanställningen; Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors och Mellerud