Nu på morgonen presenterade regeringen vårbudgeten för 2020. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, gör en snabbanalys av vad den betyder för kommunsektorn.
Regeringen har varit aktivt med ett flertal initiativ under de senaste veckorna. Vad är nytt denna gång?
– När det gäller konkreta åtgärder är vårbudgeten relativt nyhetsfattig. Regeringen har samlat många av de ändringsbudgetar som redan presenterats. För kommuner och regioner ger vårbudgeten ett tillskott på totalt 20 miljarder kr. Men detta är ”gamla nyheter”. 5 miljarder kr aviserades i januari och 15 miljarder kr aviserades i ett krispaket för två veckor sedan.
På pressträffen påpekade dock Magdalena Andersson att de följer utvecklingen för att se om det behöver tillföras ytterligare resurser. Detta är en bra och viktig signal. Mycket talar för att det som regeringen gjort så långt för kommuner och regioner inte kommer att räcka till.
I linje med detta höjer regeringen utgiftstaket med 350 miljarder kr för att ta höjd både för fler åtgärder och för att de hittills presenterade åtgärderna blir dyrare än beräknat. Detta är mycket rimligt.
Prognosmakare i alla sammanhang har haft en svår period. Det är fortfarande vanskligt att säga vart krisutvecklingen ska ta vägen. Vad har regeringen landat i denna gång?
– Osäkerheten i prognoserna är stor just nu. Prognosen för BNP ligger för 2020 på –4,2 procent. Det alternativa sceneriet ligger på –10 procent. I jämförelse med 2019 är variationen mellan huvudscenariot och det alternativa scenariot stor. Nu är den skillnaden i BNP-tillväxt 5,8 procentenheter. Då låg den på 0,5 procentenheter. Detta säger det mesta om vilka osäkerhetsnivåer vi har att göra med.
Om man ser till den offentliga skulden så innebär huvudscenariot en ökning från 35 till 40 procent av BNP. I det alternativa scenariot stiger den offentliga skulden till omkring 49 procent 2020 och 53 procent 2021. Vilket scenario vi hamnar närmast beror på hur långvarig krisen blir och hur snabbt ekonomin lyckas starta upp igen.
Detta är någorlunda skapliga siffror med tanke på omständigheterna. Just den relativt låga offentliga skulden är regeringens trumfkort i krishanteringen. Den ger ett manöverutrymme som man mycket aktivt börjat utnyttja – och som man kommer att behöva fortsätta utnyttja framöver.
Vårbudgeten är normalt sett ett viktigt riktmärke för kommuner och regioner i deras budgetarbete. Hur blir det i det avseendet i år?
– Osäkerheten, i både prognoser och fortsatta åtgärder, kommer att fortplanta sig till den regionala och kommunala nivån. Där tillkommer dessutom specifika osäkerheter kring skatteunderlagets utveckling. Den 29 april presenterar SKR sin skatteunderlagsprognos, osäkerheten i denna kommer sannolikt vara fortsatt hög.
Det kommer att bli svårare för kommuner och regioner att göra beräkningar och hitta en stabilitet i budgetarbetet. Förhoppningsvis är den mest akuta krisfasen snart över och budgetförutsättningarna kan börja klarna.
