Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Försvagat skatteunderlag – med risk för ytterligare tapp

Nu på morgonen publicerade SKR en ny skatteunderlagsprognos. Denna prognos sätter tonen för det konkreta budgetarbete som kommuner och regioner är på väg in i. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, ger sin bild av de nya siffrorna.

Vad blir helhetsintrycket av den nya prognosen?

– SKR betonar att det man nu faktiskt levererar är ett scenario snarare än en regelrätt prognos. Det är en viktig poäng. P g a den stora osäkerhet som generellt sett råder är det svårt med alla typer av förutsägelser om hur utvecklingen kommer att bli. Det är bara att titta tillbaka på vårpropositionens huvudscenario som knappt två veckor efter att det presenterats reviderades av finansministern.

Med det sagt ska det noteras att SKR tycks göra ett optimistiskt antagande om BNP-utvecklingen under 2020. I SKR-scenariot är BNP-tappet –4,1 procent. Detta ska bl a jämföras med finansministerns revidering, där BNP-fallet förväntas landa någonstans i intervallet –4,2 till –10 procent, och den uppdaterade prognos med en BNP-minskning på –7,0 procent som Konjunkturinstitutet nyss presenterade. Det lutar åt att SKR framöver kan komma att behöva göra en nedjustering i sitt scenario. Detta bör man ha med sig.

Hur ser bedömningen av skatteunderlagets utveckling ut i jämförelse med tidigare prognoser?  

– SKR:s siffror är dyster läsning. Jämfört med regeringens prognos i vårpropositionen, som motsvarade en skatteunderlagstillväxt på 1,8 procent för 2020, ser SKR framför sig en halvering. SKR bedömer, alltså med reservation för det osäkra läget, att skatteunderlaget ökar med 0,9 procents under 2020. För 2019 räknar regeringen med en skatteunderlagstillväxt på 2 procent och SKR på 2,2 procent. Totalt sett för 2019-2020 landar SKR:s scenario alltså i 0,7 procentenheters lägre tillväxt än vårpropositionens siffror, vilket innebär ytterligare 5 miljarder kr mindre i intäkter till sektorn. Skillnaden mot SKR:s februariprognos är 1 procentenhet för 2019 och 1,5 procentenheter för 2020. Det är ett rejält minus och motsvarar drygt 17 mdkr för sektorn, alltså har vi passerat de 15 mdkr som regeringen skjutit till i stödpaketet.

Många pratar om att finanskrisen 2008-2009 kan ge oss vägledning om hur denna kris kommer att utvecklas. Vad finns att lära?

– Det är inte orimligt att jämföra med finanskrisen. Men då ska man samtidigt vara medveten om att det är två olika typer av kriser. Finanskrisen kom, till skillnad från coronakrisen, från strukturella faktorer i ekonomin. Ser vi till finanskrisens effekter på skatteunderlaget så slog den hårdast 2009. SKR:s prognos för 2009 låg i oktober 2008 på 3,2 procent. Utfallet blev istället 1,5 procent. BNP föll betydligt kraftigare än skatteunderlaget: från prognostiserade 0,8 procent i oktober 2008 till –5,1 procent i realiteten för 2009. Ser vi på prognoserna från den krisen så försämrades bilden allt eftersom. Det är nog den viktigaste lärdomen att ta med sig. Troligen kommer vi se samma mönster denna gång.