Regeringen presenterade igår ett stödpaket till kommuner och regioner. Där finns bland annat en ökning av statsbidragen med 15 miljarder kr i år (varav 12,5 miljarder kr blir permanenta), ytterligare 2 miljarder kr i kompensation för covid-19-merkostnader samt mer flexibla regler för de så kallade kömiljarden. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, ger sin syn på vad innebär detta för kommunsektorn.
Hur stor skillnad gör paketet för kommunsektorn?
Detta är i grunden goda nyheter. Regeringen gör vad man kan.
Tidiga besked ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att planera arbetet framåt. Dessa 15 miljarder motsvarar ungefär en minskning av skatteunderlagstillväxten på 2 procentenheter, det dubbla mot den indikator som SKR presenterat. Osäkerheten i hur tillväxten förändras är dock stor, vilket gör att det fortfarande inte är lätt att bedöma effekterna för sektorn. Det vi upplever är dessvärre långt ifrån en isolerad effekt. Hur långt de nya pengarna räcker är svårt att säga.
Den utökade Covid-19-kompensationen och ändringen av kömiljarden är i båda fallen högst rimliga åtgärder. Kömiljardens utformning är inte lämplig i rådande situation.
Innan Covid-19 talades det mycket om kommunsektorns utmaningar: demografin, befolkningstillväxten och de stora investeringsbehoven. Dessa är alltjämt högaktuella. Kommunsektorn är fortsatt i behov av effektiviseringar och förändrade arbetssätt. Nu mer än någonsin. Samtidigt är det viktigt att kommunsektorn inte drar ner för mycket. Eftersom den inte drabbas lika hårt som andra sektorer behöver den stå stark och fungera som en positiv motor i samhällsekonomin.
Hur kan man egentligen jobba med prognoser i detta läge?
Vi står alla inför stor osäkerhet. Pär Österholm, professor i nationalekonomi på Örebro Universitet, bedömer att osäkerheten i prognoser på ett års horisont har fördubblats, men att det trots detta är viktigt att ha en prognos att förhålla sig till. Jag instämmer – om jag balanserar på en tunn lina vill jag ha någon att hålla i handen. Men om man ser till hur kalkylerna ligger för BNP och arbetslösheten så är variationen mellan olika bedömningar betydligt mycket större än de brukar.
Om man tittar lite närmare på kostnadsbilden för kommuner och regioner – vad ser man då?
Kostnadsförändringarna på grund av pandemin är svårbedömda. Även om staten tar de extraordinära kostnaderna för sjukvården finns det skeenden som vi ännu inte än kan förutse konsekvenserna av. Vad kommer den vård som skjuts på framtiden att innebära för individen, sjukvården och även hela samhället? Sjukskrivningarna skjuter i höjden men den kostnaden står staten för. Det är en kostnad som skulle motsvara cirka en halv miljard kr i månaden utan en pandemi.
Det är osannolikt att kommuner har nog med personal för full bemanning under rådande omständigheter. Vad blir de framtida konsekvenserna om personalen slits ut? Mycket beror på hur långvarig denna situation blir. Statsminister Stefan Löfven sa i Aktuellt att vi skulle tänka månader, inte veckor. Det ger oss en fingervisning, men tidshorisonten kan inte ens experterna bedöma.
Vad kan kommunsektorn göra för att få grepp om situationen? Vilka är vägarna framåt? Hur hanterar man till exempel budgeten för 2021?
Än så länge finns det massor av frågor – men få svar. Många kommuner som vanligtvis tar sin budget i juni skjuter nu upp detta till november. Förhoppningsvis har vi mer information om tillväxten och övriga förutsättningar då. Att regeringen nu meddelat att 12,5 miljarder kr årligen permanentas är positivt. Det ger en osäkerhetsfaktor mindre i planeringsarbetet.
I jämförelse med tidigare kriser drabbar denna kris i första hand tjänstesektorn och handeln, vilket gör att effekten på arbetslösheten och i sin tur skatteunderlaget kan bli större. Den varselstatistik som visades för mars månad är den högsta siffran sedan data började registreras under mitten av 70-talet. Att det dessutom är så att mycket av personalen är timanställda och inte syns i den statistiken ska man väga in.
För att få någon bild av vad en minskning i skatteunderlagstillväxten får för konsekvenser för kommunerna har vi, utifrån 2019 års data, i tabellen nedan beräknat hur det hade sett ut om skatteunderlagstillväxten varit 1, 2 eller 3 procentenheter lägre.
En skatteunderlagstillväxt som är 1 procentenhet lägre skulle leda till en minskning av resultatet med 4,3 miljarder, vilket motsvarar 0,7 procent av skatter och bidrag. Därmed skulle ytterligare 35 kommuner hamna på ett negativt resultat. Genomslaget skulle alltså bli ganska starkt. Många kommuner har å andra sidan också en så kallad resultatutjämningsreserv som de kan nyttja när konjunkturen viker. Den reserven bestod 2019 av 17 miljarder totalt för kommunsektorn.
För ytterligare information
Emelie Värja
Forskningsansvarig
tel: +46 10 470 87 38
e-mail: emelie.varja@kommuninvest.se
David Ljung
Kommunikationschef
tel: 073-068 45 45
e-mail: david.ljung@kommuninvest.se
