Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

”Greenium” gör det billigare att låna grönt

”Greenium” är ett begrepp som används i debatten om gröna obligationer. Det beskriver den särskilda rabatt, premium, som ibland verkar finnas för den som lånar grönt. För vissa emittenter har det varit billigare att låna genom gröna obligationer än genom vanliga obligationer. Hur kommer detta att utvecklas framöver? Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest, har koll på läget.

Huruvida gröna obligationer har, och bör ha, en rabatt finns det delade meningar om. Nyligen publicerade Climate Bonds Initiative (CBI) en rapport om andra halvåret 2019. Den visar att många, men inte alla, emittenter fick en bättre prisbild för gröna än för vanliga obligationer. Detta både vid nyemission och i den direkta andrahandsmarknaden. Hur ska man förstå de nya siffrorna?

Detta handlar sannolikt om ganska enkla marknadsmekanismer. Utbudet av gröna obligationer är alltjämt relativt begränsat. Samtidigt fortsätter de att vara starkt efterfrågade av investerare. Inte minst håller många institutionella investerare på att driva igenom en ordentlig omställning där de i allt större utsträckning beaktar hållbarhetsaspekter i sin förvaltning. Denna matchning av utbud och efterfrågan ger bättre priser, alltså lägre räntor, för emittenterna.

Det hävdas från vissa håll att gröna obligationer har samma risker som vanliga obligationer och att det därför inte borde finnas några prisdifferenser. Hur ser du på den typen av argumentation?   

Det stämmer att kreditriskerna i allmänhet är desamma – investeraren behöver inte ta risk på det individuella projekt som finansieras utan tar sedvanlig emittentrisk. Men utöver det är det nog mer konstruktivt att resonera kring vad som händer i marknaden än vad som ”borde ske”. Vi har alltså en efterfrågan som överstiger utbudet. Dessutom har vi den grundläggande egenskapen hos gröna obligationer att de ger ett tydligt mervärde för alla som vill investera hållbart. En grön obligation av hög kvalitet, som baseras på en noggrant granskad och utvärderad portfölj av gröna investeringsprojekt, gör att hållbara investerare kan känna sig bekväma med att placeringen i fråga fyller sitt hållbarhetssyfte. Att betala lite extra för den kvalitetsstämpeln är både rimligt och rationellt.

Finns det en ”greenium” på Kommuninvests gröna obligationer?

I huvudsak ja, även om storleken varierat mellan emissionstillfällena. Detta är förstås positivt, eftersom de Gröna lån vi förmedlar till Kommuninvest medlemmar och kunder i allmänhet också är rabatterade. Låt mig dock understryka att rabatten på Gröna lån inte är villkorad av att vi har motsvarande prisfördel i upplåningen. Kommuninvests medlemmar har beslutat om att prissättningen kan differentieras om finansieringen sker för utpräglat hållbara ändamål, som ett sätt att kunna främja lokal och regional omställning. Det är positivt och en viktig signal.

Coronakrisen har stökat till det ordentligt i marknaden. Hur har priserna för gröna obligationer påverkats av turbulensen?

Jag skulle säga, med reservation för att det alltså varit ganska stökigt, att gröna obligationer på det stora hela taget klarat sig lika bra eller något bättre än vanliga obligationer. Det finns en stark underliggande trend i att alltfler aktörer steg för steg trappar upp sitt hållbarhetsarbete. Jag tror att den trenden kommer att förstärkas, snarare än försvagas, när vi väl kommer ut ur krisen.

Om man blickar framåt – är de gröna rabatterna här för att stanna?

Jag tycker en hel del talar för det. Även om fler aktörer, bland annat svenska staten, är på väg in på banan som gröna emittenter så är min uppfattning att efterfrågan på gröna obligationer kan fortsätta att växa snabbare än utbudet. Att det i sin tur ger en gynnsam prissättning är fullt logiskt. Det pågående arbetet inom EU, främst med den Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som lanserades 2018, lär komma att bidra till att förstärka denna dynamik – bland annat genom obligatoriska upplysningskrav för hur stor del av förvaltat kapital som placeras hållbart.