SKR presenterade idag sin ekonomirapport. Där tas, med de nya förutsättningar som coronakrisen ger, ett brett grepp om nuläge och framtid för kommuner och regioner. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, ger sin syn på rapportens huvudpunkter.
Hur ser SKR på den fortsatta krisutvecklingen?
– I sina antaganden räknar de med ett tämligen positivt scenario. Det kan ses som ”bästa tänkbara utfall”. Skatteunderlaget bedöms öka 0,9 procent under 2020. Det motsvarar det ett realt skatteunderlagsfall på 0,5 procent. I scenariot ser de en BNP-minskning i år på 4,1 procent. Andra prognosmakare jobbar med betydligt mer negativa siffror för 2020: Finansdepartementet på –4,2 till –10 procent, Konjunkturinstitutet på –7,0 procent och EU-kommissionen på –6,1 procent. Det nämns flera gånger i rapporten att detta är ett scenario ingen prognos samt att osäkerheten är enorm. Men det är klart att det finns en fallhöjd i SKR:s siffror och att en nedrevidering kan bli aktuell.
Andra prognosmakare jobbar nu, givet osäkerheten, med ett huvudscenario och ett sämre alternativscenario. Jag tror att rapporten hade kunnat ge ett ännu större mervärde om SKR gått in i den typen av analys. Särskilt i den här situationen behöver vi även ha en bild av ”sämsta tänkbara utfall”.
Var i kommunsektorn ser man framför sig att coronakrisen slår hårdast?
– De som enligt rapporten, och även enligt vår bedömning, har det allra tuffast just nu är regionerna. SKR bedömer att regionerna får ett samlat negativt resultat på 6 miljarder kronor för 2020. Detta är dock under förutsättning att staten täcker alla merkostnader för vård och omsorg.
En av orsakerna till regionernas negativa resultat är de finansiella tillgångarnas tappade värde i och med utvecklingen på finansmarknaden. Regionerna har på grund av stora pensionsutbetalningar framöver större finansiella tillgångar än kommunerna. En annan orsak är förlorade intäkter inom kollektivtrafiken. Denna minuspost är väldigt ojämnt fördelad över landets regioner där ungefär 50 procent finns i Region Stockholm. SKR:s rekommendation är att staten bör ersätta för detta. Jag är beredd att hålla med. Det gör även andra. Bara någon timma efter presentationen av rapporten kom ett vältajmat besked från regeringen om att man tillför 3 miljarder kr till kollektivtrafiken för att täcka förlorade intäkter.
Vad kommer att hända under 2021?
– För 2021 bedömer SKR att det saknas 8 miljarder kr, plus kostnaden för den vårdskuld som byggs upp, för kommuner och regioner. Förslaget är att allt täcks av staten. Var denna siffra till slut landar är väldigt osäkert och beroende, som så mycket annat, på hur länge det rådande ”undantagstillståndet” biter sig fast. Här ska man ha med sig att SKR alltså har en relativt optimistisk grundhållning.
I det lite längre perspektivet är det intressant att SKR lyfter frågan om ett investeringsstöd för att ”kickstarta” ekonomin när det blir läge för det. Jag tror att detta kan vara en god idé. Kommuner och regioner har ökat sina investeringsnivåer ordentligt de senaste åren. Mycket talar för att man den höga investeringsnivån kommer ligga kvar, investeringsbehoven framöver är stora. Det är dock viktigt att ett investeringsstöd utformas på rätt sätt. Det får inte bli så att staten, vilket ofta är fallet med exempelvis riktade statsbidrag, ger snedvridna incitament och försöker driva fram prioriteringar som egentligen inte ligger i kommunsektorns intresse. Det är kommunerna och regionerna som har koll. Då ska de också ha kommandot.
