Kommuninvest publicerar idag en fokusrapport om hur det finanspolitiska ramverket fungerar – med inriktning på kommunsektorn. Författare är analytiker Erik Törnblom.
En slutsats är att det finanspolitiska ramverket har tjänat de offentliga finanserna väl. Det har inte minst gjort att Sverige nu kunnat gå in i coronakrisen i en styrkeposition. Endast ett fåtal länder inom EU är lika väl rustade. Med välordnade offentliga finanser finns ett stort manöverutrymme för aktiv stabiliseringspolitik – särskilt i en tid då penningpolitiken redan är expansiv.
En annan slutsats är att det krävs både noggranna och flexibla diskussioner om vilka avvikelser från de grundbestämmelserna i ramverket som är rimliga för att nu på bästa sätt kunna hantera coronakrisen. Vilka undantag ska göras och hur ska man ta sig tillbaka till en ny normalitet?
En tredje slutsats är att investeringsfrågorna tydligare behöver komma upp på bordet. De kommunala och regionala finanserna var redan före krisen pressade p g a den demografiska utvecklingen. I de tuffare tider som nu väntar efter krisen, när kommuner och regioner sannolikt får det svårare att klara balanskravet, kan det komma att krävas en del nytänkande för att fortsatt kunna genomföra viktiga välfärdsinvesteringar.
Under det senaste decenniet har den offentliga skuldsättningen förskjutits från staten till kommuner och regioner. Samtidigt som statens skuld minskat från 33 till 24 procent av BNP har kommunernas och regionernas skuldsättning ökat från 6 till 12 procent av BNP. Även om en del av ökningen är ’redovisningsteknisk’ så speglar den också att kommunsektorns investeringsbehov vuxit i snabb takt.
Mot denna bakgrund har det uppstått en diskussion om huruvida staten bör ta ett större ansvar för nödvändiga investeringar. Medan investeringar på vissa områden finns inom själva kärnan av det kommunala självstyret – såsom skolor, sjukhus och äldreboenden – finns det andra områden där staten skulle kunna gå in och avlasta kommuner och regioner. Det gäller bl a utökat stöd till utbyggnad och upprustning av digital och fysisk infrastruktur i form av exempelvis bredband och VA.
– Jag menar att det här är en viktig diskussion. Investeringsstöd inom dessa områden skulle kunna bidra till en hållbar utveckling och öka likvärdigheten mellan kommuner, utan att snedvrida incitament och driva fram oönskade prioriteringar. Offentliga investeringar kan också vara ett viktigt verktyg för att återstarta ekonomin efter det akuta krisförloppet, säger Erik Törnblom.
I denna ekvation behöver regeringen även ta hänsyn till en central del av dynamiken i det finanspolitiska ramverket.
– Om kommunsektorn fortsätter investera i hög takt utan ytterligare statligt stöd finns en risk att regeringens prognos för det finansiella sparandet i den kommunala förvaltningen spricker. Om kommunsektorns finansiella sparande blir lägre än förväntat måste statens finansiella sparande öka i syfte att uppnå överskottsmålet för den offentliga sektorn som helhet. Att staten stöttar upp kommuners och regioners investeringar är en mer effektiv lösning på problemet, säger Erik Törnblom.
Fokusrapporten är en ny företeelse på Kommuninvests forskningsagenda. Ambitionen är att flera lite kortare analyser av detta slag, vid sidan av de större rapporterna, löpande ska bidra till att uppmärksamma och fördjupa kunskaperna kring aktuella frågor inom den kommunala ekonomin.
Finanspolitiska ramverket och kommunerna
För ytterligare information
Erik Törnblom
Analytiker
tel: 010-470 87 41
e-mail: erik.tornblom@kommuninvest.se
David Ljung
Kommunikationschef
tel: 073-068 45 45
e-mail: david.ljung@kommuninvest.se
