Trots ett sofistikerat utjämningssystem varierar skattesatserna stort mellan landets kommuner. Skillnaden i skattesats är idag 5.97 kr. För 10 år sedan var denna skillnad 5.28 kr. Även om gapet inte ökat så markant så kan den stora skillnaden varken förklaras eller motiveras av variationer i sådant som lokala prioriteringar eller effektivitet i den kommunala verksamheten.
Skillnaderna får påtagliga konsekvenser för det enskilda hushållets ekonomi. I den kommun som har den högsta kommunalskatten betalar ett typiskt hushåll ca 30 000 kr om året mer i skatt än motsvarande hushåll i kommunen med den lägsta skattesatsen. Är detta rimligt i ett likvärdighetsperspektiv? Är det önskvärt i termer av att hela Sverige ska leva?
Sören Häggroth och Dan Ericsson, båda tidigare statssekreterare med ansvar för bl a kommunala frågor, samt Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest, har i en grundlig analys tittat närmare på vad som kan och bör göras för att minska skillnaderna i kommunalskatt. Rapporten ”Utjämning av kommunalskatterna”, som innehåller skarpa förslag, publiceras senast den 1 juni.
Den 2 juni arrangerar Kommuninvest ett webbinarium där rapporten presenteras, skärskådas och debatteras. Vad säger rapporten oss om hur vi ska gå vidare? Är det dags att börja jämna ut?
Tid
Tisdag 2 juni kl 14.30-15.30
Medverkande
Rapportförfattarna
Lena Micko, civilminister
Anders Knape, ordförande SKR
Linda Frohm, Kalix kommun, vice ordförande Kommuninvest EF
Göran Färm, Norrköpings kommun, ordförande Kommuninvest EF
