Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Bättre investeringsvillkor i kommunsektorn skulle kunna lyfta hela samhällsekonomin

Finansminister Magdalena Andersson presenterade idag regeringens uppdaterade bedömning av den fortsatta ekonomiska utvecklingen. Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest, ger sin syn på de nya siffrorna.

Hur ser regeringen nu på konjunkturen framöver?

– I den nya prognosen tror regeringen på ett BNP-fall på 6 procent för 2020. Detta ligger alltså närmare deras tidigare basscenario än det mer negativa alternativscenariot. För 2021 prognostiseras en BNP-tillväxt på 3 procent. Det är en relativt långsam återhämtning.

Konjunkturinstitutet landade tidigare i veckan i en BNP-nedgång 2020 på 5,4 procent och en BNP-uppgång 2021 på 3,4 procent. Regeringen gör alltså en något mer negativ bedömning.

Samtidigt ska det, återigen, konstateras att alla prognoser fortfarande är osäkra.

Vad ger regeringen för bild av kommunsektorns förutsättningar?   

– Regeringen ser framför sig att fallet i skatteunderlaget ger kommuner och regioner 15 miljarder kr i minskade intäkter för 2020 och en intäktsminskning på hela 27 miljarder kr 2021. Detta väljer man att sätta i relation till den totala ökningen av generella statsbidrag – som för 2020 är högre än minskningen och för 2021 klart lägre än minskningen. Det är en lite haltande jämförelse. Mycket på statsbidragssidan var beslutat redan innan pandemin. Det handlar, generellt sett, om att stärka kommunsektorn när andelen äldre och andelen yngre ökar mer än personer i arbetsför ålder. Detta är en långsiktig demografisk utmaning, denna utmaning finns kvar med eller utan pandemi. Det är också nödvändigt att väga in alla de andra faktorer som påverkar kommunsektorns ekonomi under krisen. Det gäller att se helheten.

Min helhetsbedömning av nettoeffekten av minskade intäkter och ökade statsbidrag är att den för 2020 och på resultatet ligger nära noll. Tack var de statliga stödpaketen ser 2020 även likviditetsmässigt ut att bli ett bra eller t o m starkt år. För 2021 och framåt, däremot, är jag betydligt mer bekymrad. Där har regeringen mycket mer att göra för att ekvationen bland kommuner och regioner ska gå ihop på ett rimligt vis. Och ju tidigare regeringen kan klargöra hur man kommer agera, desto bättre.

Investeringsfrågan har på sistone blivit alltmer aktuell på dagordningen. Hur tänker regeringen där?

– Magdalena Andersson betonade på presskonferensen att de mest effektiva stimulanserna, som får störst effekt på ekonomin i en situation som denna, är höjda offentliga investeringar. Det är mycket välkommet att frågan nu aktualiseras på allvar. Kommuner och regioner har omfattande investeringsbehov. I det nya ekonomiska läge som pandemin skapat, där de fortfarande självfallet måste klara balanskrav och god ekonomisk hushållning, är det dock en svår utmaning för kommuner och regioner att bibehålla eller öka investeringsnivåerna. Här behöver regeringen fundera mycket noga på om man inte bör gå in och göra mer. Att stötta upp kommunsektorns investeringar skulle kunna ge en smart och välbehövlig boost för hela samhällsekonomin.