Kommuninvest publicerar idag en ny rapport, ”Utjämning av kommunalskatterna”, inom ramen för den rapportserie som behandlar frågor om hur man säkrar en bärkraftig kommunstruktur.
För rapporten svarar Sören Häggroth och Dan Ericsson, båda tidigare statssekreterare med ansvar för bl a kommunala frågor, samt Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.
De tre rapportförfattarna har i en grundlig analys tittat närmare på vad som kan och bör göras för att minska skillnaderna i kommunalskatt. Idag är gapet hela 5.97 kr mellan de kommuner som har högst och lägst kommunalskatt. Det motsvarar ca 30 000 kr om året för ett typiskt hushåll.
Analysen visar att skillnaderna bara delvis kan förklaras av variationer i lokala prioriteringar eller effektivitet i kommunal verksamhet. Samtidigt finns det smådrifts- och glesbygdsnackdelar som i dagsläget inte tas om hand. Många små och glesbefolkade kommuner fastnar, trots normala ambitioner och god verksamhet, i en ”högskattefälla” bara för att samhällsstrukturerna är ogynnsamma.
Rapportförfattarna föreslår därför ett småkommunstillägg på 12 miljoner kr till varje kommun som har en befolkning på mindre än 10 000 invånare. På så vis skulle de allra minsta kommunernas skattesatser, om tillägget endast användes till skattesänkningar, kunna tas ner strax under den genomsnittliga skattenivån i de kommuner som inte får tillägget. Det skulle skapas jämvikt. Tillägget skulle omfatta 72 kommuner, spridda över hela landet, och ge en årlig totalkostnad på 864 miljoner kr.
– Den nya ekonomiska normalitet som kommunerna ställs inför efter krisen kommer att bli tuffare än tidigare. Då blir det ännu viktigare att börja åtgärda strukturella brister såsom de stora skillnaderna i kommunalskatt och mindre kommuners ofördelaktiga situation, säger Sören Häggroth.
– Jag träffar många som tycker att skattegapet på 5.97 kr är helt orimligt. Men jag träffar tyvärr inte särskilt många som vill ta tag i problemet. Skattefrågorna behöver nu på allvar komma upp på bordet. Här finns en stor förbättringspotential för hela den kommunala ekonomin, säger Dan Ericsson.
– Småkommunstillägget är ett smart verktyg för att stötta upp den mest utsatta delen av den kommunala ekonomin. Med mer likvärdiga spelregler skulle små och glesbefolkade kommuner få bättre förutsättningar att undvika minusresultat, svåra besparingar och ansträngda skattehöjningar från redan väldigt höga nivåer, säger Emelie Värja.
Rapporten diskuteras i morgon av bl a civilminister Lena Micko på ett webbinarium i Kommuninvests regi.
