Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

”Det hänger på detaljerna”

Regeringen och samarbetspartierna lanserade nu på morgonen ytterligare en nyhet inför presentationen av höstbudgeten på måndag. Man vill inrätta en kommundelegation, en ”kommunakut”, med uppgift att ge tillfälligt stöd till kommuner och regioner med särskilda ekonomiska utmaningar. Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest, ger sin syn på det nya förslaget.

Är detta en god idé?

– Intentionen är bra. Generellt sett har kommunsektorn en god ekonomi. Av allt att döma går det, trots covid-19, att upprätthålla stabiliteten även under 2020 och 2021. Samtidigt är skillnaderna över landet mycket stora. Det finns ett antal kommuner och regioner som befinner sig i en betydligt svårare ekonomisk situation än genomsnittet.

I våras pekade vi exempelvis i en forskningsrapport på att små och glesbefolkade kommuner är strukturellt missgynnade. För några av dessa kommuner skapar detta riktigt stora ekonomiska utmaningar.

Det är värdefullt att regeringen uppmärksammar problematiken och skapar ett format, den nya delegationen, där denna typ av utmaningar ska kunna hanteras. I den meningen är jag positiv.

Samtidigt vet vi ännu inte mycket om hur delegationen kommer att utformas och arbeta. Vilken nytta den till slut kommer att göra hänger i hög grad på detaljerna. Det blir ytterst viktigt att delegationen är väl förankrad i kommunsektorn. Dess arbete behöver bygga på ömsesidigt förtroende och gedigen kompetens.

I budgettermer avsätts 250 miljoner kr per år över fyra år. Räcker de pengarna?  

– Det går tyvärr inte komma ifrån att finansieringen är tunn. 250 miljoner kr per år kommer inte att räcka långt om man hamnar i ett läge där en större kommun/region eller flera mindre kommuner/regioner ska hanteras.

I vårens forskningsrapport lade vi fram ett förslag till ”småkommunstillägg” med syftet att kompensera de mindre kommunerna för att de är strukturellt missgynnade. En sådan, relativt försiktig, reform skulle kosta ca 860 miljoner kr.

I och för sig kan man se framför sig att kommundelegationen tar en mer utvecklingsorienterad roll. Den största skillnaden mellan effektiva och mindre effektiva kommuner och regioner är ofta ledning och styrning. Om delegationen går in och stöttar, och möjligen även koordinerar, mindre kommuner som har svårt att skapa resurser för goda utvecklingsprocesser skulle detta nog kunna göra viktig skillnad. Men återigen: För att delegationen ska kunna göra något bra av en sådan roll måste den verkligen agera kompetent och förtroendeskapande.