Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

”Det måste finnas en ekonomisk beredskap”

Regeringen, C och L meddelade igår kväll att man i en ändringsbudget avsätter ytterligare 10 miljarder kr för att täcka covid-19-relaterade merkostnader i kommuner och regioner. Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest, ger sin syn på saken.

Var detta ett överraskande besked?

– Nej, det skulle jag inte säga. Det har länge varit tydligt att regeringen skulle behöva tillföra större covid-19-resurser till kommunsektorn. Vad som möjligen inte var helt väntat var att regeringen skulle välja att lyfta blicken och sätta av lite mer resurser än vad som i det kortaste perspektivet är absolut nödvändigt. Tidigare har man egentligen inte tagit höjd. Det gjorde man i någon mån nu.

Räcker pengarna?

– Nej, sannolikt inte. Belastningen på sjukvården ökar. Covid-19-merkostnaderna ser ut att fortsätta växa.

Kommunsektorn har fått ordentliga tillskott för 2020 och även för 2021 ser nettoeffekten (bortsett från merkostnader) ut att vara positiv. Men om utvecklingen nu försämras eller vi får en andravåg skulle det sätta käppar i hjulet även för den generella ekonomiska återhämtningen. Det är inte omöjligt att kommuner och regioner står inför ännu en runda av långsammare skatteunderlagstillväxt och försvagning av andra intäktsposter. Risken för att prognoserna kan behöva justeras ned finns helt klart där.

Vad mer behöver regeringen göra i hanteringen av kommunsektorn?

– En viktig faktor för hela ekonomin är att säkra kommunsektorn konjunkturstabiliserande roll. Här handlar det om att just täcka merkostnader och se till tidigare prioriterade investeringar kan genomföras.

En viktig fråga på mitt bord, för att säkerställa just möjligheten till investeringar, är att det behövs en förändring av det förslag till s k riskskatt som nu är ute på remiss. I och med ett denna skatt även skulle omfatta Kommuninvest skulle den bli ett slag mot välfärden. Den skulle lägga extrakostnader på kommunsektorn och göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar – i exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus.

Att införa en skatt som skulle försvåra samverkan mellan kommuner och regioner samt minska effektiviteten i sektorn förefaller både ologiskt och ogenomtänkt. Vad som därför krävs är ett undantag för ”offentliga utvecklingskreditinstitut och därmed för Kommuninvest. Det är den enda vettiga vägen framåt.