SKR publicerade idag en uppdaterad skatteunderlagsprognos. Detta är den femte prognosen för året. Emelie Värja, forskningschef på Kommuninvest, ger sin syn på den nya siffrorna.
Vilka är de viktigaste punkterna att ta med sig?
– Till att börja med är bilden av den ekonomiska utvecklingen ljusare i denna prognos än i den förra. SKR räknar med att återhämtningen stannar av i slutet av 2020 och början av 2021, men att den därefter tar ordentlig fart igen. Att vaccineringen nu ser ut att komma i gång så pass tidigt blir en positiv impuls. De covid-19-relaterade svårigheterna på arbetsmarknaden dröjer sig kvar lite längre än i tidigare bedömningar, men samtidigt justeras förväntningarna på tillväxt och löneutveckling upp markant. Sammantaget ger detta en starkare generellt trend.
Tittar man specifikt på skatteunderlaget så revideras prognosen för 2021 upp från 1,5 till 2,5 procent. Prognoserna för 2022 och 2023 uppjusteras med ungefär en halv procentenhet vardera till 4,0 respektive 4,1 procent. Det är först efter det som SKR räknar med ett slags avstannande effekt. Prognosen för 2024 tas ner från 3,5 till 3,1 procent.
Med detta sagt är det naturligtvis så, vilket SKR också betonar, att osäkerheten i prognosmakandet alltjämt är betydligt större än normalt. Det är fortfarande svårt att förutsäga vart pandemin framöver är på väg.
Detta bör då rimligtvis vara goda nyheter för kommunsektorn. Stämmer det?
– Ja, det här är en ljusare prognos. På basis av den förra prognosen var det rimligt att tro att 2021-2023 kunde bli riktigt tuffa år. Nu förbättras den situationen.
För att förstå hur helheten av den kommunala ekonomin påverkas är det nyttigt att även ta med regeringens satsningar för kommunsektorn i kalkylen. I figuren nedan illustreras de förändringar som skett sedan februari i år – både när det gäller skatteunderlag och satsningar. De ljusblå, orangea, gula och mörkblå staplarna visar hur skatteunderlaget vid fyra scenarie/prognos-tillfällen försämrats i jämförelse med den prognos som gjordes i februari. De gröna staplarna visar summan av de generella statsbidrag som tillkommit sedan februari.
Nettoeffekterna sedan februari, som reflekterar förändringarna under pandemin, är nu positiva för hela perioden fram t o m 2023. Tidigare var de negativa för 2022-2023. Regeringens tillskott är alltså hela vägen större än de summor som kommuner och regioner tappar genom försämringen i den prognostiserade skatteunderlagsutvecklingen. Kommunsektorn går plus.
Om man går tillbaka till de värsta scenario-kalkyler som vi förhöll oss till i våras är detta en mycket anmärkningsvärd förbättring.
Innebär detta att allt är ”frid och ”fröjd”?
– Nej. Tyvärr gör det inte det. Att det finns en ekonomisk grundstyrka under de närmaste åren innebär inte att det saknas utmaningar. Problemet med uppskjuten vård blir bara större. Personalen inom vård och omsorg är sliten. Även inom flera andra kommunala/regionala verksamheter har pandemin lett till förseningar och försämringar som framöver måste tas igen. I grunden har vi även den snabba demografiska utveckling som successivt kommer att sätta ett allt större tryck på välfärden. Sammantaget finns det mycket kvar att göra för att säkra en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi. Det går absolut inte att slå sig till ro.
Figur 1: Förändringar i skatteunderlag (scenario/prognos) och generella statsbidrag sedan februari
