Kommuninvest kan nu summera den gröna utvecklingen under 2020. Precis i början av coronapandemin fanns det vissa farhågor för att hållbarhetsperspektivet skulle prioriteras ner i kommunsektorn och på finansmarknaden. Så blev det inte. Tvärtom blev 2020 ett bra år för den gröna finansieringen. Björn Bergstrand, hållbarhetschef, gör en grön statusuppdatering.
Hur skulle du vilja sammanfatta 2020 i ett grönt perspektiv?
– För miljön och klimatet består de svåra utmaningarna, och därför är det glädjande att utvecklingen för grön och hållbar finansiering fortsätter att gå starkt. Under året överskred den totala globala utgivningen av gröna obligationer 1 000 miljarder dollar för första gången.
Ser man till Kommuninvests Gröna lån så är facit starkt. Vi gick under året från 63,1 till 74,7 miljarder kr i volym beviljade lån, från 346 till 431 investeringsprojekt samt från 150 till 167 involverade kommuner och regioner. Detta är ungefär i linje med den trend som varit under de senaste åren.
Ser man till våra gröna obligationer så gjorde vi två större emissioner: en nyemission på 7 miljarder kr i november och en s k tap-emission på 5 miljarder kr i maj. Vid båda dessa transaktioner fanns ett stort intresse från både svenska och internationella investerare.
Varför blev utfallet så positivt?
– Den enskilt viktigaste förklaringen är att svenska kommuner och regioner fortsätter sitt mycket aktiva och ambitiöst utformade hållbarhetsarbete. Det tar sig uttryck i investeringsprojekt av hög kvalitet. Jag tycker man kan imponeras av hur långt framme den svenska kommunsektorn ligger i hållbarhetsutvecklingen.
Samtidigt finns det ett starkt momentum i marknaden för hållbar finansiering, och det omfattar både aktie- och obligationsmarknaderna. Att integrera hålbarhetsaspekter i förvaltningen börjar bli norm för alltfler investerare, och kraven höjs kontinuerligt. Kommuninvest kan erbjuda stora gröna obligationsvolymer och en projektportfölj av hög kvalitet, vilket är attraktivt för många obligationsinvesterare.
Vilka har varit de viktigaste gröna nyheterna under året?
– Det som jag tror har verklig potential till att göra skillnad är det samverkansprojekt som vi drivit tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta, Klimatkrav till rimlig kostnad. I juni presenterade projektet en vägledning för att göra det lättare att ställa klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. I anslutning till detta har Kommuninvest utvecklat livscykelbaserade klimatkrav för byggprojekt som finansieras med Gröna lån. Dessa nya krav införs från inledningen av 2021.
Vi förändrar också de krav vi ställer för finansiering av Vattenhanteringsprojekt med Gröna lån. (De tuffare kraven för Gröna byggnader och Vattenhantering beskrivs i artiklar här och här). Detta är en del i arbetet med att hela tiden uppdatera och framtidssäkra våra hållbara finansieringsprogram.
Viktiga steg i rätt riktning var också när vi i maj anslöt oss till Nasdaqs Sustainable Bond Network och när vi i mars inledde ett samarbete med den japanska pensionsförvaltaren GPIF – som är en av världens största aktörer inom hållbar finansiering.
I november passerade vi en viktig milstolpe då vi beviljade både ett grönt och ett socialt lån för samma investering. Detta gällde Botkyrka kommuns mycket intressanta satsning på dagvattenparker. Den typen av kombinerade hållbarhetsinvesteringar och kommer troligtvis att bli allt vanligare framöver.
Vad tror du om 2021 och de kommande åren?
– Mycket talar för att den snabba utvecklingen inom grön finansiering kommer att fortsätta och kanske till och med accelerera. Det talas mycket om att i återhämtningen efter coronapandemin höja takten och ambitionsnivån för den gröna omställningen. Detta ser nu faktiskt ut att kunna hända på många håll. På sätt och vis är det ganska enkelt. Om det ska bli möjligt att nå klimatmålen finns det ingen annan väg att gå.
Samtidigt finns det ett litet orosmoln kring kommande EU-regelverk, jag tänker då på EU-taxonomin. I grunden är detta en positiv process. Men det detaljerade förslag som EU-kommissionen presenterade i höstas innehöll flera problem. Vi och våra systerorganisationer i Norden gick in med kritiska synpunkter. Det är nu viktigt att EU-kommissionen hittar en bättre balans i den revidering av utkastet som man så småningom lägger fram. Annars kan detta bli en bromskloss i utvecklingen av den gröna finansieringen.
