Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Se upp för långtidsarbetslösheten

Arbetsförmedlingen presenterade nu på morgonen uppdaterad statistik över utvecklingen på arbetsmarknaden. Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest, ger sin syn på de nya siffrorna.

Hur illa är det?

– Arbetslöshetssiffrorna är dystra, men inte så problematiska som många först förväntade sig i de prognoser som gjordes under de första månaderna av pandemin. I slutet av december var arbetslösheten 8,8 procent, jämfört med 7,4 procent ett år tidigare. Korttidspermitteringarna har räddat många jobb. Dessutom blev återhämtningen under sommaren och den tidiga hösten starkare än vad de flesta hade trott.

Det är därtill rimligt att anta att arbetslösheten kan minska markant när återhämtningen så småningom tar ny fart. De sektorer som framför allt drabbats är hotell, restaurang och transport. Där skulle många av arbetstillfällena kunna komma tillbaka. Dels handlar det om verksamheter där uppstarts- eller uppskalningssträckorna ofta inte är så långa. Dels är det branscher som till stor del sysselsätter grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden – alltså precis de grupper där arbetslösheten vuxit mest.

Det som verkligen oroar är i stället långtidsarbetslösheten. Antalet långtidsarbetslösa, som varit utan arbete mer än 12 månader, började öka i den ekonomiska avmattningen före pandemin. Under 2020 steg siffran. I december var drygt 175 000 av de inskrivna på Arbetsförmedlingen långtidsarbetslösa. Det var närmare 24 000 fler än vid samma tidpunkt 2019. Av de inskrivna hade dessutom 112 000 varit arbetslösa i 6–12 månader. Det var en ökning med drygt 40 000 sedan december 2019. Arbetsförmedlingen ser framför sig att antalet långtidsarbetslösa kan överstiga 200 000 under 2021.

Vad betyder detta för kommunsektorn?  

– Utvecklingen på lokala arbetsmarknader spelar roll för kommuner och regioner. Högre arbetslöshet ger i längden ökade kostnader för försörjningsstöd, förvärrade sociala problem och ett mindre dynamiskt lokalsamhälle. Om långtidsarbetslösheten skulle bita sig fast vore det ett betydande minus.

När det gäller skatteintäkter så ska vi inte glömma bort att vi har ett inkomstutjämningssystem som nu fördelar effekterna på skatteunderlaget över samtliga kommuner och regioner. Även fast arbetslösheten ökat mest i kommuner med besöksnäring så kommer effekterna på skatteintäkterna spridas över Sverige genom systemet.

Kommunsektorn har en viktig roll att spela. En viktig faktor för att etablera sig på arbetsmarknaden är just utbildning. Det finns en ganska stor verktygslåda att använda sig av. Kommunerna driver gymnasium, Komvux, SFI, YH och andra utbildningar. Regionerna sköter vissa utbildningar (såsom naturbruksgymnasier och folkhögskolor) samt kan agera för näringsliv och samhälle inom det regionala utvecklingsuppdraget.

Sedan kan detta vara ett utmärkt tillfälle att locka fler till välfärdsyrkena. Kommuner och regioner som nu intensifierar sin rekrytering, och adderar utbildningsinsatser där så krävs, kan minska både den egna personalbristen och den lokala arbetslösheten på samma gång. Det är en stark ekvation.