Kommunsektorns ekonomi ser på kort sikt bra ut. Men det räcker inte med att tänka kortsiktigt. Vi måste också tänka långsiktigt. I det långa perspektivet krävs nya arbetssätt och effektiviseringar för att ekonomin ska gå ihop.
SKR kom igår med en ny skatteunderlagsprognos. Den ger sammantaget en positiv bild av skatteunderlagsutvecklingen.
Att vi lever i en tid med större osäkerhet än vanligt blir tydligt när vi tittar på hur skatteunderlagsprognoserna varierat det senaste året. I figuren illustreras prognosernas effekter, vid vart och ett av prognostillfällena, på kommunsektorns samlade skatteintäkter. Effekterna vid varje tillfälle jämförs med den prognos som gjordes i februari 2020 – innan pandemin slog till. Detta är de negativa staplarna.
Figur 1: Förändringar i skatteunderlag (scenario/prognos) och generella statsbidrag sedan februari 2020
I inledningen av pandemin såg vi en kraftig effekt på det prognostiserade skatteunderlaget för 2020. Prognosen skrevs ner från 2,4 procents tillväxt i februari till 0,9 procents tillväxt i april. Denna effekt, som gav ett prognostiserat minus på över 15 miljarder kr, illustreras av den gröna negativa stapeln. I takt med att stödpaket sattes in, där framförallt korttidspermiteringarna fått effekt på utvecklingen av skatteunderlaget, har den negativa effekten på det prognostiserade skatteunderlaget minskat. I prognosen från igår (den mörkblå negativa stapeln) är effekten för 2020 endast –4 miljarder. Ungefär samma mönster som vi sett för 2020 gäller även för 2021, 2022, 2023 och 2024. Den prognostiserade försämringen av skatteunderlaget är nu betydligt mindre negativ än den var från april till december 2020.
De positiva lila staplarna i figuren visar, för varje år, summan av de generella statsbidrag som tillkommit sedan februari 2020.
Om man jämför de positiva staplarna med de negativa staplarna i den senaste prognosen kan man konstatera att nettoeffekten för samtliga år är klart positiv. För 2020 ligger den nu på +17 miljarder kr. Tillskotten av generella statsbidrag är alltså hela vägen större än de summor som kommuner och regioner tappar genom försämringen i den prognostiserade skatteunderlagsutvecklingen.
Innebär denna positiva bild att kommunsektorns ekonomi är säkrad? Nej, tyvärr inte. På kort sikt ser det bra ut. Men på längre sikt är utmaningarna svåra. De problem som det talades om före pandemin finns alltjämt kvar. Den demografiska förändringen, där en allt högre andel av befolkningen kommer att vara i en ålder där behoven av välfärd är betydligt större, leder till ökad efterfrågan på välfärd och kostnader som utvecklas snabbare än intäkterna. Denna långsiktiga problematik får vi inte släppa blicken från.
Det finns olika sätt att lösa den demografiska utmaningen. I Välfärdsekonomernas andra rapport, ”Kommunsektorns väg ut ur covid-10 – tre goda råd”, är ett av råden ”Håll i pengarna”. Vi kan inte, med de resurser som nu kortsiktigt finns tillgängliga, öka på driftskostnaderna. I så fall underminerar vi våra möjligheter att klara den långsiktiga ekonomiska hållbarheten. Vi måste fokusera på att skapa nya arbetssätt och effektivisera verksamheterna. Annars kommer varken resurser eller händer att räcka till. Effektivisering är inte att likställa med besparing. En effektivisering kan handla om att höja kvaliteten till samma kostnad eller behålla kvaliteten med en lägre kostnad.
På det temat kom RKA i måndags med en mycket intressant rapport: ”Effektivitet i kommuner”. Där finns ett effektivitetsindex för verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola, insatser enligt LSS, ekonomiskt bistånd och äldreomsorg. Både kostnader och kvalitet vägs ihop efter att hänsyn tagits till strukturella förutsättningar. Denna typ av nyckeltal har tidigare funnits bara på vissa områden.
Att dessa nyckeltal kommer att finnas för jämförelse i Kolada gör det enklare för kommuner att se hur effektivt man använder sina resurser, att följa sin effektiviseringsutveckling och att bedöma vilket område som behöver prioriteras.
Utifrån en tidigare rapport från Svenskt Näringsliv, ”Effektiviseringspotential och förklaringsfaktorer för effektivitet i kommunerna”, vet vi att det är svårt att förklara variationer i effektivitet. Där konstateras att mycket av förklaringen torde ligga i mjukare variabler såsom ledning, styrning och organisation. RKA är i sina slutsatser inne på ungefär samma linje. Organisationskulturen väger oftast tyngst. Där alla tar ansvar för helheten och hela tiden strävar framåt för kommuninvånarnas skull nås också de bästa resultaten. En viktig observation är att det finns effektiviseringspotential i alla kommuner. Ingen är effektiv på samtliga områden.
Sammantaget är bilden tydlig. En avgörande nyckel till framgång i kommunsektorns ekonomi är nu att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller att både hantera de närmaste årens återhämtning från pandemin och att göra de effektiviseringssatsningar som behövs för att säkra långsiktig ekonomisk hållbarhet.
Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se
