Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Emelie Värja, forskningschef

Blogg: Rekordresultat i sektorn…. Som väntat!

Kommunsektorn gjorde rekordresultat för 2020. Det är glädjande och en bra rörelse i rätt riktning. Men det innebär inte att vi kan slappna av. De långsiktiga ekonomiska utmaningarna är lika svåra som tidigare.

SCB publicerade idag en första omgång av kommunernas och regionernas räkenskapssammandrag för 2020. Som väntat är resultaten rekordhöga.

För kommunerna landade årets resultat för 2020 på 35,4 miljarder kr. Det är 16,8 miljarder kr mer än för 2019 och utgör 5,8 procent av skatter och bidrag. För regionerna blev årets resultat för 2020 19,2 miljarder kr, vilket är 10,3 miljarder kr mer än för 2019. Detta motsvarade en andel på 5,5 procent av skatter och bidrag.

Ser man i stället till verksamhetens resultat så förbättrades det för kommunerna från 7,1 miljarder kr 2019 till 30 miljarder kr 2020. För regionerna ökade verksamhetens resultat från 5,3 till 21,5 miljarder kr.

Ingen region uppvisar ett negativt resultat för verksamheten för 2020. Detta till skillnad från 2019 då 8 regioner gjorde det. Det är ett stort steg i positiv riktning.

Det finns åtminstone tre anledningar till de höga resultatnivåerna:

  • Staten har försett kommunsektorn med kraftiga tillskott i samband med pandemin. Totalt har de generella statsbidragen, som en reaktion på pandemin, ökat med 21 miljarder kr.
  • Staten har, i stort sett, täckt de merkostnader inom kommunsektorn som kopplas till hanteringen av pandemin.
  • Kostnaderna i verksamheten har minskat inom vissa delar av välfärden. I sjukvården har många operationer fått ställas in då fokus riktats till covid-19. Efterfrågan på äldreomsorg har sjunkit. På områden som kultur och fritid har akvititetsnivåerna varit lägre. Nettokostnaderna för kommunen ökade med 1,2 procent 2020, vilket kan jämföras med den genomsnittliga nettokostnadsökningen under perioden 2010-2019 på 4 procent. För regionerna ökade nettokostnaderna med 0,6 procent, vilket även där kan jämföras med ett genomsnitt 2010-2019 på 4 procent.

Samtidigt har det inte gått lika bra överallt i landet. Om man tittar spridningen bland kommunerna så uppvisar 20 kommuner ett negativt resultat för verksamheten 2020. Motsvarande siffra för 2019 var 118 kommuner. Av dessa 20 kommuner hade 14 också ett negativt verksamhetsresultat 2019. Medan den generella trenden är klart positiv finns det alltså ett antal kommuner som halkar efter. I tabellen nedan ser vi verksamhetens resultat i de olika kommungrupperna.

Tabell 1. Verksamhetens resultat i olika kommungrupper

Antal Kommuner Resultat 2019 (mnkr) Resultat 2020 (mnkr) Resultat kr/inv Andel med negativt resultat
Pendlingskommun nära storstad 43 2577 7343 3414 7,0%
Pendlingskommun nära större stad 52 354 1971 2111 7,7%
Storstäder 3 3109 7855 4055 0,0%
Större stad 21 758 5998 2348 4,8%
Mindre stad/tätort 29 340 3142 2482 3,4%
Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 52 11 1254 2051 7,7%
Lågpendlingskommun nära större stad 35 -99 1289 2080 5,7%
Landsbygdskommun 40 -34 827 1846 10,0%
Landsbygdskommun med besöksnäring 15 51 363 2727 6,7%

Källa: SCB

Störst andel med negativt resultat återfinns i gruppen Landsbyggdskommuner. Detta är också gruppen som har det lägsta resultatet i genomsnitt i kronor per invånare. Högst resultat finner vi i gruppen Storstäder. Vi ska dock komma ihåg att en högre investeringsnivå, som återfinns i större och växande kommuner, kräver ett högre resultat för att hålla samma självfinansieringsgrad.

Om vi avslutningsvis riktar blicken mot kommunernas balansräkningar så ser vi en förbättrad soliditet, från 43 procent 2019 till 43,6 procent 2020, för riket som helhet. De långfristiga skulderna ökade med 7,2 procent 2020, vilket kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen under perioden 2010 – 2019 på 12 procent. Samtidigt stärktes tillgångssidan med 7,3 procent 2020, vilket är mer än den genomsnittliga årliga ökningen på 6,3 procent under samma period. Ganska precis hälften (146) av kommunerna stärkte sin soliditet (exklusive pensionsförpliktelserna utanför balansräkningen). Denna statistik gäller kommunerna, inte kommunkoncernerna. Data för koncernerna kommer senare. För att få bilden av hela kommunsektorns utveckling, inklusive bolagen, behöver vi vänta in de siffrorna.

Vi ska naturligtvis glädjas åt goda resultat. Detta är bra för kommunsektorn. Men det får inte innebära att vi slappnar av. De långsiktiga ekonomiska utmaningarna, med en demografi som ger ökad efterfrågan på välfärd och växande personalbrist, är minst lika stora som de var innan pandemin startade.

 

Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se