Regeringen presenterade idag ett uppdaterat förslag till en s k riskskatt. Förslaget ska gå på en snabb remiss med deadline 18 juni.
Förslaget innebär att kommun- och regionägda Kommuninvest, som idag finansierar ca 60 procent av alla kommunsektorns investeringar, fullt ut omfattas av skatten. Skattesatserna har justerats något sedan det förra förslaget. Konsekvensen för Kommuninvest skulle nu bli en tillkommande kostnad på ca 280 miljoner för 2022 och ca 330 miljoner för 2023 och framåt.
Kommuninvest verksamhet är icke vinstsyftande. Skatten skulle därför direkt leda till högre räntekostnader för kommuner och regioner. Följden skulle bli en markant fördyring av de omfattande investeringar i välfärden som kommunsektorn står inför. Särskilt hårt skulle skatten drabba de små och medelstora kommunerna – som oftast har Kommuninvest som enda finansieringskälla.
Paradoxalt nog skulle förslaget även, av allt att döma, generera ökade risker på finansmarknaden. Riskskatten skulle driva betydande upplåningsvolymer bort från Kommuninvest, vilket markant skulle höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvest har stora kapital- och likviditetsreserver för att parera störningar i marknaden. Det har inte enskilda kommuner och regioner.
– Regeringens förslag betyder att välfärden kommer i andra hand. Det är en märklig prioritering. Att i det här läget gå in och hämma nödvändiga välfärdsinvesteringar är ogenomtänkt. Att skapa ett undantag för Kommuninvest är fortfarande den enda rimliga vägen att gå. Vi vet att regeringen vill hitta lösningar, men har stött på problem i dialog med EU-kommissionen. Vi vet också att det finns flera andra möjligheter att åstadkomma välavvägda undantagslösningar som regeringen nu måste pröva, säger Göran Färm, styrelseordförande i Kommuninvest Ekonomisk förening.
– Vi är förvånade över att regeringen lägger förslaget i denna form. Att det inte gjorts något undantag för Kommuninvest är orimligt. Vi garanteras av våra medlemmar – 292 kommuner och regioner – och arbetar konsekvent på mycket låga risknivåer. Med förslaget skulle även Kommuninvests storskalighetsfördelar minska. Det skulle förstärka kostnadsökningarna för små och medelstora kommuner, säger Tomas Werngren, vd på Kommuninvest.
