Vart är konjunkturen på väg? Den frågan var under inledningen av pandemin väldigt svår att svara på. Med tiden har dock bilden klarnat. När vi nu, av allt att döma, är på väg ut ur den akuta fasen av pandemin har prognosmakandet blivit något lättare och mer enhetligt. Visst – det finns fortfarande svarta svanar och möjligheter till stora förändringar, men det finns också en konsensus om att återhämtningen kommer att rulla på och att vi går mot ljusare tider. Den kanske viktigaste frågan att nu hålla koll på är arbetslösheten. Hur den utvecklas kommer få stor påverkan på flera andra variabler i ekonomin.
Förra veckan kom en ny skatteunderlagsprognos från SKR. Bilden var än en gång ljusare än vid föregående prognos. Och skillnaderna mellan de olika prognoserna minskar. Den tidigare slagigheten är i princip borta. Fortfarande har vi en bit kvar innan vi kan ta ett helhetsgrepp om de fulla effekterna av pandemin. Men utvecklingen blir mer och mer positiv. Skillnaden från februariprognosen 2020, jämfört med förra veckans prognos, är nu ”enbart” fyra miljarder kr för 2021 och en miljard kr för 2022.
Figur 1. Förändringar i statsbidrag och prognostiserad skatteintäkt (mot februari 2021)
Källa: SKR och Regeringen
I figuren illustreras de förändringar som skett när det gäller såväl SKR:s skatteunderlagsbedömningar som statliga satsningar sedan i februari 2020. De negativa staplarna visar hur skatteintäkterna vid sex scenarier/prognostillfällen förändrats i jämförelse med den prognos som gjordes i februari 2020. De positiva staplarna visar summan av de generella statsbidrag som tillkommit efter att pandemin blev känd. Nettoeffekten för kommuner och regioner är alltså klart positiv för samtliga år.
Om vi går vidare till andra konjunkturprognoser som presenterats på senare tid så finns det några intressanta observationer att göra. Av figur 2 framgår, i en generell slutsats, att osäkerheten minskat och enhetligheten ökat över tid. I figuren är alla prognoser för 2021 från de större svenska instituten plottade efter vid vilken tidpunkt de publicerades. Vi ser att skillnaderna i bedömningarna, för BNP och arbetslöshet, successivt har blivit mindre från prognos till prognos. Bilden har blivit tydligare.
Den sista punkten på de båda kurvorna är den konjunkturrapport, Nordic Outlook, som SEB publicerade tidigare i veckan. Man prognosticerar en stark tillväxt under andra halvan av 2021 och bedömer att Sverige är tillbaka på den gamla tillväxtbanan, alltså den som gällde före pandemin, i slutet av 2022.
När det gäller arbetslösheten har SEB en positiv syn. Man bedömer att sysselsättningen växer igen efter en tillfällig utplaning och att arbetslösheten når ner till samma nivå som före pandemin i slutet av 2022. Här finns det en ganska tydlig kontrast till SKR:s värdering av utvecklingen. SKR, vars prognos är den näst sista punkten på båda kurvorna, ser inte framför sig en lika positiv trend på arbetsmarknaden. Medan SEB prognostiserar en arbetslöshet på 7,5 procent för 2022 landar SKR på den betydligt högre siffran 8,1 procent. I SKR:s prognos är arbetslösheten inte tillbaka på för-pandemi-nivåer förrän 2024.
Figur 2. Prognoser över BNP och Arbetslöshet under 2021 från olika prognosinstitut
Källa: Konjunkturinstitutet, SKR samt SEB
Just arbetsmarknaden blir en avgörande faktor framöver för kommunsektorn. Detta gäller inte minst för utvecklingen av skatteunderlaget. Huruvida arbetslösheten följer de positiva eller de mer negativa bedömningarna får en ganska stor betydelse för den kommunala ekonomin.
Om knappa två veckor bjuder Riksbanken in till ett webbinarium om de långsiktiga effekterna på arbetsmarknaden av pandemin: Hur ska vi läka en splittrad arbetsmarknad? Det gör de rätt i. Detta är en av de viktigaste frågorna som ekonomer och prognosmakare nu har att fokusera på.
Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se
