Regeringen planerar att etablera en tillfällig kommundelegation. Den ska inrättas på Kammarkollegiet, under den formella benämningen ”Delegationen för kommunal ekonomi i balans”, och ska vara operativ 2021-2024. Syftet är att stötta kommuner och regioner som har en svag ekonomi och som behöver vidta omstrukturerings- och effektiviseringsåtgärder för att säkra en hållbar ekonomisk utveckling. Ett förslag till förordning för delegationen har varit ute på remiss. Kommuninvest har lämnat ett svar. Ulf Bengtsson, föreningsstyrelsen sekreterare, har hållit i den interna processen.
Är kommundelegationen en god idé?
– Ja. I grunden är vi positiva till att detta nu sker. Remissvaret från Kommuninvest handlar snarare om vissa justeringar i upplägg och arbetssätt.
Det har förts en debatt om huruvida resurserna är tillräckliga. Vad är en rimlig hållning där?
– Förslaget innebär att bidrag om 250 miljoner kr kan ges varje år 2021-2024. Vi menar att denna finansieringsnivå är helt otillräcklig för att syftet ska kunna nås. I ett scenario där två eller flera större kommuner och/eller regioner skulle ansöka om bidrag är det svårt att se att dessa medel skulle räcka till för att åstadkomma de långsiktiga strukturella förbättringar som rimligen borde eftersträvas.
Vi vill även se en uppföljningsstruktur som sträcker sig långt bortom 2024. Det är viktigt att användningen av dessa medel följs upp noggrant samt att erfarenheter kan samlas och spridas om vilka insatser som har varit lyckade och eventuellt mindre lyckade.
Vilka är de övriga huvudsynpunkterna?
– Vi tror att det vore bra om själva delegationen utökas. I regeringens förslag består den av fem ledamöter, inklusive ordförande. För att skapa trovärdighet gentemot kommunsektorn och få en tillräcklig bredd vad gäller kompetenserna bör delegationen utökas med åtminstone två ytterligare ledamöter. Det borde vara en självklarhet att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tillsammans med någon eller några representanter från kommunsektorn, ska ingå. Den samlade expertisen bör täcka in både resultaträknings- och balansräkningsfrågor.
För att en kommuns/regions ekonomi ska ses som svag, enligt regeringens förslag, ska två av tre kriterier – som är kopplade till negativa resultat och negativ soliditet – vara uppfyllda. Här menar vi att negativ soliditet bör vara ett tillräckligt kriterium för att beviljas stöd. Det kan finnas andra anledningar än en i grunden svag ekonomi till att resultaten varit negativa. Därtill anser vi att regeringen, för att säkerställa att stödet verkligen går till rätt kommuner och regioner, bör överväga att reducera kriteriernas betydelse och ge delegationen större frihet att analysera och ta hänsyn till lokala/regionala förutsättningar.
Vi betonar också att det bör tydliggöras att stödet ska få användas brett och framtidsinriktat. Medlen bör inte bara gå till att stadga upp budgeten, utan bör även kunna användas till satsningar på ledning och styrning, organisation, långsiktig planering m m. Vår erfarenhet är att kommuner och regioner som hamnat i en svår ekonomisk situation ofta behöver jobba med en bred verktygslåda för att nå framgång.
Vad händer nu?
– Regeringens tidtabell är att förordningen ska gälla från 1 augusti och att delegationen ska börja arbeta under hösten. Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas framöver.
