Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Remissvar: Fel att låta riskskatt slå mot välfärden

Regeringen presenterade 24 maj ett uppdaterat förslag om en s k riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Kommuninvest har idag, tillsammans med SKR, lämnat in ett gemensamt remissvar. Slutsatsen är att förslaget med nuvarande upplägg är oacceptabelt.

Problemet, vilket tydliggörs i remissvaret, är att förslaget genom fullskalig beskattning av det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest skulle slå direkt även mot välfärdens investeringar.

Kommuninvest, som ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, verkar för att utan vinstsyfte förse välfärden med billiga och stabila lån. Driftskostnaden ligger på ca 260 miljoner kr per år. Skatten skulle uppgå till ca 280 miljoner kr för 2022 och ca 330 miljoner kr från 2023 och framåt. Det rör sig alltså om en kostnadsökning på närmare 130 procent.

Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte skulle detta leda till betydande räntehöjningar för kommuner och regioner. Det skulle i sin tur ge en fördyring av de för närvarande mycket omfattande investeringarna i välfärden: förskolor, skolor, äldreboenden, sjukhus etc. En viktig del av dessa investeringar finansieras med Kommuninvests Gröna lån och spelar en nyckelroll i klimatarbetet.

I remissvaret betonas att den enda rimliga vägen framåt är att skapa ett undantag för Kommuninvest. Ett sådant är lätt att motivera – med hänsyn både till välfärden och själva syftet med riskskatten. Regeringens syfte är att öka beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Enligt Riksgälden är Kommuninvest inte ett sådant institut. Kommuninvest hör tvärtom till en kategori utpräglade lågriskinstitut som inte bedöms föra med sig sådana risker.

Det handlar även om förtroende. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till som motiv för skatten.

Regeringen har, vilket noteras i remissvaret, haft en svår underhandsdialog med EU-kommissionen om en eller ett par undantagslösningar. Men efter det återstår andra alternativ som definitivt kan fungera. Kommuninvest har presenterat konkreta och snabbt genomförbara förslag till lösningar.

Informellt har regeringen sagt att det möjligen, även om det inte finns några garantier, skulle gå att skapa ett undantag. I så fall skulle det krävas ett omtag som tar mer tid. Någon sådan tid, anser regeringen, finns inte.

SKR och Kommuninvest understryker i remissvaret att snabba lösningar är realistiska. Men om regeringen insisterar på att det behövs mer tid så måste man ta sig den tiden – och göra vad som krävs för att etablera ett rimligt och välavvägt undantag för Kommuninvest.

– Budskapet är enkelt. De negativa effekterna för kommunsektorn och välfärden går över huvud taget inte att motivera. Ett undantag för Kommuninvest är därför nödvändigt. Regeringen måste göra och om göra rätt och vid behov ta en match med EU – för välfärdens skull, säger Göran Färm, ordförande för Kommuninvest Ekonomisk förening.

Läs remissvaret från SKR och Kommuninvest