Det har de senaste veckorna börjat utvecklas en intressant diskussion om hur man kan och bör använda soliditetsmåttet inom den kommunala ekonomistyrningen.
- Vi satte för vår del fokus på styrning mot den långsiktiga soliditetsutvecklingen i den rapport som vi publicerade i början av september.
- Soliditeten har en framträdande roll i utredningsbetänkandet ”En god kommunal hushållning” som presenterades för ett par veckor sedan. Där sägs bland annat: ”Soliditeten, i synnerhet när ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser inkluderas, är ett långsiktigt nyckeltal. Det utgör summan av alla historiska affärshändelser, visar på organisationens ekonomiska ställning och mest långsiktiga betalningsförmåga, samtidigt som det är mycket trögrörligt i det kortare perspektivet.” (sid 233)
- I en fråga ställd till samtliga deltagare på ett webbinarium om kommunsektorns ekonomistyrning som vi arrangerade 27 september svarade 74 procent att det i en helhetsstyrning är rimligt att lägga lite större vikt vid soliditeten.
Ett centralt spår i denna diskussion är att soliditeten behöver sättas in i rätt kontext.
För det första krävs ett helhetsperspektiv. I de 10-åriga program för god kommunal hushållning som utredningen föreslår att varje kommun och region ska upprätta och uppdatera är tanken att mål fastställs för fyra nyckelfaktorer: soliditet, resultat, självfinansieringsgrad och låneskuld. Jag tror att perspektivet även kan göras bredare än så. Soliditeten bör analyseras i sitt samspel med andra nyckeltal och det är också viktigt att följa andra faktorer, inte minst skuldsättningen.
För det andra behöver arbetet med soliditetsmåttet hela tiden anpassas till de specifika förutsättningarna i den egna kommunen eller regionen. I detta avseende väljer utredningen en klok linje. Upplägget med 10-årsprogrammen innebär att målnivåerna för såväl soliditet som övriga nyckelfaktorer preciseras på lokal eller regional nivå.
Enligt min tolkning handlar det inte om att precisera exakta planer, utan snarare finansiella ramar i varje kommun- och regionkoncern.
Variationer inom kommunsektorn när det gäller både utgångsläge och i framtida planering är så stora att det skulle bli helt fel om staten försökte etablera någon form av enhetliga målnivåer. Det enda som kan fungera i praktiken är att varje kommun/region gör sin egen analys av utvecklingen.
Vilken soliditet som man i en kommun eller region bör sträva efter bör anpassas till hur de egna tillgångarna ser ut, vilka investeringsbehov man ser framför sig, hur man driver olika verksamheter, vilka bolag man har etc. Alla ska inte ta sikte mot samma soliditet.
Figuren nedan illustrerar hur mycket förutsättningarna varierar i ett soliditetsperspektiv. Den blå stapeln visar, för varje kommungrupp, det faktiska genomsnittliga resultatet över perioden 2010–2020. Den grå stapeln visar det resultat som den aktuella kommungruppen i genomsnitt skulle ha behövt leverera under samma period för att upprätthålla en konstant soliditet.
Den grå stapelns höjd återspeglar i huvudsak två saker. Dels beror den på vilken investeringsnivå kommungruppen i fråga har haft. En högre investeringsnivå kräver, allt annat lika, högre resultat för att hålla soliditeten konstant – och vice versa. Dels beror den grå stapelns höjd på det utgångsläge man hade 2010. Om man har en stark soliditet till att börja med krävs det ett högt resultat för att upprätthålla den – och vice versa. De kommungrupper som uppvisar stora differenser mellan de båda staplarna har haft fallande soliditet, vilket i och för sig nog har varit fullt rimligt under en period med stora investeringar.
Figur 1. Faktiskt resultat och resultat för konstant soliditet, 2010–2020, per kommungrupp
Jag hoppas och tror att diskussionen kring soliditetsmåttet och den bredare ekonomistyrningen kan fortsätta att utvecklas framöver. I nästa steg ska det bli spännande att se vilka synpunkter som kommer in om och när utredningen skickas på remiss. Kommunsektorn borde ha en hel del att vinna på att steg för steg effektivisera ekonomistyrningen.
Emelie Värja
Forskningschef
emelie.varja@kommuninvest.se
