Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Emelie Värja, forskningschef

Ett nytt investeringsmönster

Ibland är det svårt att se skogen för alla träd. Man borrar ner sig i allt djupare i intressanta detaljer och tappar successivt delar av överblicken. Det där händer nog oss alla från gång till annan.

När man sedan hittar tillbaka till överblicken kan det ha hänt ganska mycket. Så verkar det för min del ligga till när det gäller kommunsektorns samlade investeringar. I det stora perspektivet förefaller det faktiskt som att vi har ett skifte på gång. Investeringsmönstret håller på att förändras.

Det jag nu ser framför mig är att kommunsektorn i sin totala investeringsportfölj är på väg att förflytta sig från ett fokus på expansion till ett fokus på underhåll och omställning.

Vad bygger jag detta på? Jag tror att man kan peka på tre centrala komponenter.

  • Det mesta tyder på att trycket på viktiga investeringsområden som förskola och skola kan komma att lätta. En viktig anledning till det är att de långsiktiga befolkningsprognoserna på sistone har skrivits ner ganska markant (se figur 1). I aktuell prognos för Sverige ligger nu till och med en minskning av antalet barn fram till 2030. Antal barn i skolåldern når enligt prognoserna sin topp 2024, för att därefter minska. Vi har redan nått toppen på antalet barn i förskolan. Vad gäller äldreomsorgen, som också det är en viktig investeringspost, har vi en kraftig ökning av antalet personer över 80 år framför oss. Men efterfrågan på äldreboendeplatser har trendmässigt minskat och skulle kunna dämpas ytterligare i kölvattnet av pandemin. Det behöver byggas fler äldreboenden, men kanske inte i den skala eller takt som planerades före pandemin. I vissa delar av landet, och i vissa sektorer, kommer expansionen och expansionsinvesteringarna att fortsätta. Men på andra håll kommer det sannolikt inte att byggas så mycket nytt under de kommande åren.

Figur 1. Befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper för perioden 2020-2030, enligt befolkningsprognoser gjorda 2020 respektive 2021

Källa: SCB

  • Samtidigt framstår andra investeringsområden som alltmer angelägna. Detta gäller för ett brett spektrum av underhållsinvesteringar. Underhållsbehoven är betydande inom bland annat VA, hyresbostäder och vissa typer av verksamhetslokaler. Svenskt Vatten pekar på vikten av att rusta upp VA-systemet. Sveriges Allmännytta pekar på att det återstår omfattande renoveringar att göra i hyresbeståndet. Vad det handlar om är att ordentligt ta tag i investeringar som under ett antal år inte alltid prioriterats särskilt högt.
  • Minst lika angelägna är alla de investeringar som krävs för att i tillräckligt hög takt driva på den gröna omställningen. Detta är en jätteuppgift. På klimatområdet, som nog får betraktas som kärnan, rör det sig om både utsläppsminskning och anpassning. När det gäller minskade utsläpp kommer kollektivtrafiken att relativt snabbt behöva elektrifieras i långt större utsträckning än idag. Det kommer dra investeringskostnader. En kritisk punkt är förstärkningen av elnäten. Där har de kommunala energibolagen en nyckelroll. Annars kommer elektrifieringen inte att fungera. Förmodligen kommer fjärrvärmen att behöva göras mer hållbar. O s v. På anpassningssidan har vissa kommuner kommit igång, medan andra inte ens startat. Där kommer investeringsvolymerna troligtvis att behöva vridas upp ordentligt.

Jag ser egentligen ingenting som talar för att ett nytt investeringsfokus skulle innebära en neddragning av investeringstakten. Det finns ett tungt investeringsbehov att leverera på även framöver – bara av ett lite annorlunda slag.

Med ett nytt investeringsmönster blir en annan typ av frågeställningar av mer framträdande. Hur ska investeringsansvaret mellan stat och kommunsektor fördelas när det gäller sådant som kan betraktas som helt grundläggande infrastruktur? Hur kan man rusta upp utan att höjningarna av taxor och hyror blir för stora? Är den samlade investeringskapaciteten i landet för närvarande så stor att vi klarar att genomföra den gröna omställning som krävs för att klara klimatet?

Det återstår naturligtvis att se vart allt detta mer precist kommer att ta vägen. Mycket kan och kommer att hända. En sak är dock helt säker: det blir intressant att följa utvecklingen.