Det har den senaste tiden kommit flera viktiga prognosuppdateringar. Det gäller bland annat befolkning, migration och skatteunderlag. I det läget är det intressant att försöka få ett grepp om helheten. Vad ger de nya prognoserna för sammantagen bild? Har förutsättningarna för kommunsektorns ekonomi i något avgörande avseende förändrats?
Låt oss börja med befolkningen. I Välfärdsekonomernas senaste rapport, ”Nya tider – nya investeringar”, är ett av råden ”se realistiskt på befolkningsutvecklingen”. Bakgrunden till detta råd är att de senaste 10 årens kraftiga befolkningstillväxt tycks vara på väg att mattas av. SCB genomför vart tredje år en omfattande analys av befolkningsutvecklingen. Däremellan produceras mindre omfattande årliga uppdateringar. I den senaste större analysen, 2021, gjordes ordentliga förändringar i prognosen. Förra veckans mindre uppdatering visar att förändringarna från 2021 till 2022 är relativt små. Därmed bekräftas den nya och tudelade bilden av befolkningsutvecklingen. Å enda sidan kommer den övergripande tillväxten för åren 2022-2032 att bli betydligt lägre än den var under åren 2011-2021. Å andra sidan kommer åldersgruppen 80+ framöver växa klart snabbare än den tidigare gjort. Se figur 1. Detta kommer att sätta hårdare press på äldreomsorgen samt mer allmänt på finansieringen och kompetensförsörjningen av välfärden.
Figur 1: Befolkningsutveckling för perioden 2011-2021 samt befolkningsprognoser från 2021 respektive 2022 för perioden 2022-2032
Källa: SCB
SCB-prognosen täcker dock inte in allt. Flyktingar från Ukraina som söker uppehållstillstånd enligt massflyktingsdirektivet folkbokförs inte i Sverige. Det innebär att de inte ingår i SCB:s framskrivning. Därmed har det inte gjorts några justeringar i prognosen med anledning av kriget i Ukraina. Här finns alltså en uppenbar lucka.
För att bitvis försöka fylla den luckan har SCB, vid sidan av prognosen, tagit fram fem olika scenarier för vad kriget i Ukraina skulle kunna få för konsekvenser för den fortsatta befolkningsutvecklingen. Scenarierna sträcker sig från Migrationsverkets tidigare huvudprognos på 76 000 flyktingar från Ukraina under år 2022, där samtliga återvänder, till ett mottagande av totalt 650 000 flyktingar fram till och med år 2026. Ökningen i scenario 5 är högre än 650 000 på grund av barnafödande och ökat mottagande från andra länder. Se figur 2.
Figur 2: SCB:s scenarioanalys fram till 2030 utifrån olika antaganden om flyktingmottagande från Ukraina
| Ytterligare ökning enligt scenario | ||||||
| Åldersgrupp | Förändring enligt SCB:s grundprognos | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| 0-5 år | -21561 | 0 | 0 | 8 000 | 38 000 | 95 000 |
| 6-15 år | -35353 | 0 | 0 | 4 000 | 43 000 | 116 000 |
| 16-18 | 27578 | 0 | 0 | 4 000 | 21 000 | 53 000 |
| 19-24 år | 89556 | 0 | 0 | 8 000 | 38 000 | 96 000 |
| 25-64 år | 99007 | 0 | 0 | 30 000 | 127 000 | 349 000 |
| 65 + | 245054 | 0 | 0 | 0 | 8 000 | 22 000 |
| Total | 404281 | 0 | 0 | 54 000 | 275 000 | 731 000 |
Källa: SCB 2022: ”Scenarier om asylinvandring och påverkan på befolkningen. Bilaga till Sveriges framtida befolkning 2022–2070”.
Scenarioanalysen visar tydligt på den osäkerhet som fortsatt finns. Utvecklingen framöver när det gäller antalet barn, exempelvis, sträcker sig i de olika scenarierna från en minskning till en rejäl ökning.
SCB:s grundprognos ger alltså en bekräftelse på förra årets analys. Men i och med att ett ordentligt frågetecken, Ukraina, ligger vid sidan av får vi ändå inte någon större klarhet i vad som är att vänta framöver.
Till saken hör att Migrationsverket har levererat en reviderad prognos som pekar på en mindre flyktingström från Ukraina än som tidigare förväntats. Ansökningarna från flyktingar från Ukraina har reducerats. Se figur 3. Tidigare scenario hade ett spann på 27 000 – 76 000 – 212 000 fram till sommaren. Nuvarande prognoser har i stället ett spann på 50 000 – 80 000 – 200 000 fram till årsskiftet. Detta skulle antyda ett utfall enligt något av de lägre av SCB:s scenarier. Men intervallet är fortfarande brett. Det finns en så stor osäkerhet att uppdateringen av prognosen inte gör oss så mycket klokare.
Figur 3: Antal sökande från Ukraina, för både asyl och skydd, enligt massflyktingsdirektivet
Källa: Migrationsverket
Låt oss ta en titt även på skatteunderlaget. Där pekar den nya prognosen, som presenterades förra veckan, på högre skatteunderlagstillväxt än tidigare.
Ställer vi denna prognos mot den prognos som kom i februari 2020, alltså strax före pandemin, så är förändringen fortsatt positiv. Ställer vi den senaste prognosen mot föregående prognos så är förändringen även där positiv. Det rör sig om totalt 10 miljarder kronor i ökade intäkter för 2023.
Figur 4: Förändring av skatteintäkterna baserat på olika prognoser, sammantaget för kommuner och regioner
Källa: SKR och SCB samt egna beräkningar
En del av denna ökning beror på förändringar i reseavdraget. Men upprevideringen ska även ses i ljuset av en ökad inflation. Baksidan blir därmed att även kostnaderna kommer att öka framöver. SKR:s prognos för inflationen (KPI) ligger på 5,0 procent för 2022 och 2,7 procent för 2023. Därmed ger den nya prognosen inte någon reell resursförstärkning. Snarare tvärtom. Nedrevideringen av köpkraften ser ut att bli större än de ökade intäkterna.
Så vad ger då vad ger de nya prognoserna – inom befolkning, migration och skatteunderlag – för sammantagen bild? Mycket pekar i praktiken mot ett slags status quo i prognoshänseende. Samtidigt finns det viktiga frågetecken kring migrationen. Den fortsatta utvecklingen i Ukraina kan få stor betydelse.
