Det har nu gått ett drygt år sedan Lån för Social Hållbarhet lanserades till samtliga Kommuninvests medlemmar. Björn Bergstrand, hållbarhetschef, ger sin syn på facit så här långt och på den fortsatta utvecklingen.
I nuläget summerar totalen till 11 beviljade lån med en sammanlagd volym på över 980 miljoner kronor. Är det i linje med förväntningarna?
– I stort sett. Vi visste redan från början att det skulle ta lite tid att bygga kännedom, kunskap och intresse. Lån för Social Hållbarhet är en lite mer komplex produkt än exempelvis Gröna lån. Jag tycker generellt att vi kan vara nöjda, men är samtidigt övertygad om att det går att nå betydligt längre.
Vi är glada att ha beviljat finansiering för en mångfald av satsningar. De fördelar sig över alla tre projektkategorier – alltså Boende/boendemiljöer, Trygghet/tillgänglighet/säkerhet samt Hälsa, idrott, utbildning, kultur. De fördelar sig också över både små och stora kommuner. Dessutom finns det en geografisk spridning över flera delar av landet. Mångfalden visar att det är fullt möjligt att göra viktiga och högkvalitativa sociala satsningar i en rad olika sammanhang.
Det har också visat sig att detta är en låneprodukt som har potential att främja investeringar och arbete med social hållbarhet i kommuner och regioner, inklusive ett tydligare fokus på effektmätning och utvärdering. Vi ser att produkten driver fram intern samverkan över disciplingränser. Detta uppfattas ofta som mycket positivt bland våra kunder.
Det finns ett Nätverk för Social Hållbarhet för de särskilt intresserade. Hur går det där?
– Jag tycker man tydligt kan se ett ökat intresse för frågor kopplade till hur ekonomi och finans kan samverka med sociala satsningar för att öka nyttan av våra gemensamma välfärdsresurser. Det tar sig uttryck i allt fler utfallsbaserade upplägg kopplade till exempelvis diabetesvård, arbetsrelaterad hälsa och annat. Vad gäller social finansiering befinner vi oss i tidig fas, ungefär där den gröna finansieringen var för tio år sedan.
Det ökade intresset spiller bland annat över till vårt nätverk, där de digitala frukostmötena successivt har blivit alltmer välbesökta. Bland de tjänstepersoner och politiker som jobbar mest med detta finns det ett stort behov av att dela idéer och erfarenheter samt att lära av varandra. Detta gäller även för akademin och det privata näringslivet. Det är kanske att ta det lite för långt att tala om en ”pionjäranda”, men dynamiken drar onekligen åt det hållet.
Den som önskar är naturligtvis varmt välkommen att gå med! Nätverket är öppet för alla.
Vad tror du om utvecklingen framöver?
– Det finns goda skäl att vara optimist. Behovet av genomtänkta sociala satsningar i kommunsektorn blir allt tydligare och får alltmer uppmärksamhet i debatten. Hur gör man egentligen för att lyfta utsatta områden? Hur bygger man en förskola eller skola som verkligen främjar integration och kunskapsutveckling? Hur skapar man bättre miljöer för demenssjuka inom vård och omsorg? O s v. Utifrån denna typ av problem och utmaningar tror jag att alltfler kommer att se fördelarna i att jobba med Lån för Social Hållbarhet.
Vi ser nu också att det finns många spännande idéer ”i pipeline”. Vi för flera diskussioner om konkreta planer och ansökningar. Jag både hoppas och tror att Lån för Social Hållbarhet kommer att ha en stadig tillväxt över de kommande månaderna och åren. Det är en fullt realistisk prognos.
