Med stigande marknadsräntor sker en viss förändring av förutsättningarna för skuld- och finansförvaltningen inom kommunsektorn. Kommuninvests finansrådgivare har för närvarande många aktiva dialoger med kunder/medlemmar som håller på att anpassa sig till den nya räntemiljön. Björn Söderlundh, chef för utlåning och rådgivning, ger en bild av läget.
Hur höga kan marknadsräntorna bli?
– Det är, som alltid, svårt att säga exakt vart marknaderna kommer att ta vägen. Men det mesta tyder på att vi nu lämnar ett antal år av mycket låga marknadsräntor och i stället rör oss in i en mer ”normal” räntemiljö. Om man ser till vad marknaderna prisat in, och till de ledande centralbankernas räntebanor, så handlar det om en markant uppgång.
I en nyligen gjord framskrivning i Kommuninvests rapport ”Kommunsektorns skuldförvaltning” stiger de genomsnittliga räntan i kommunsektorns med omkring 1,4 procentenheter fram till 2026. Riksbanken, som höjde reporäntan från 0 till 0,25 procent vid sitt beslut förra veckan, har nu en prognostiserad räntebana som når upp till nära 2 procent om tre år, säger Björn.
Vad är det viktigaste att göra i detta skede?
– För kommuner, regioner och deras bolag gäller det att i skuld- och finansförvaltningen, samt inom ekonomistyrningen som helhet, ta höjd för mer ”normala” räntenivåer. Räntekostnaderna kommer av allt att döma att behöva bli en större budgetpost än den varit. Detta bör generellt föras in i planeringen – om det inte redan är gjort.
Vi tror att det är nyttigt att, med den utgångspunkten, använda sig av de verktyg som finns i KI Finans avseende finansiella analyser och prognoser. Hur snabbt och på vilket sätt slår höjda marknadsräntor igenom i vår skuldportfölj? Vilka räntekostnader kan vi bära? Hur skulle en kostnadsökning exempelvis kunna påverka resultatet? Beroende på hur känslig man är för höjda räntekostnader så kan det i vissa fall vara aktuellt att balansera kostnader mot risker på ett lite annorlunda sätt i skuldportföljen.
Samtidigt som vi ser att den typen av justeringar kan vara relevanta så bedömer vi att det i grunden oftast är klokt att hålla fast vid sin finanspolicy samt de rutiner och den praxis som man redan jobbar med. Alla eventuella förändringar bör vara noga genomtänkta. Att ge sig in på snabba ad hoc-manövrar för att i någon mening försöka ”slå marknaden” ger sällan några goda resultat – utan kan tvärtom sluta illa, säger Björn.
Utöver denna hantering – finns det några ytterligare områden att se över?
– På Kommuninvest har vi pratat en hel del likviditetsplanering. Med höjda räntenivåer blir sådana frågeställningar ännu mer aktuella. Det finns mer att vinna på att om möjligt effektivisera den planering som man har. På sina håll i kommunsektorn, särskilt efter de senaste två årens starka resultat, kan det nog finnas tendenser till att man sitter med en del ”överlikviditet”. Att lägga lite extra kraft på att ta hand om sådana situationer kan nu vara en vettig prioritering.
Om man går in på ett mer utpräglat budgetspår så blir översynen av intern- och kalkylräntor kanske lite extra viktig i denna fas. Det handlar om att göra en noggrann analys. Om SKR – i ett rent hypotetiskt resonemang – i nuläget skulle uppdatera sitt förslag till internränta enligt samma metodik som tidigare, utifrån den reviderade framskrivningen i ”Kommunsektorns skuldförvaltning”, så skulle den landa på 1,75 procent 2023 istället för 1,25 procent. Det skulle alltså, här och nu, bli en ökning med 0,5 procentenheter, säger Björn.
Vilken support finns att få från Kommuninvest?
– Vi har en bred erfarenhet, finns hela tiden tillgängliga och tar mer än gärna den här typen av diskussioner. Det är bara att höra av sig till sin finansrådgivare!, avslutar Björn.
