Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

God stabilitet i rörlig räntemarknad

Under en bitvis turbulent vår har det hänt en hel del i räntemarknaden. Inte minst har räntorna stigit i snabb takt. Hur orienterar sig Kommuninvest i en föränderlig miljö? Maria Viimne, vice vd och affärschef, ger sin bild av läget.

Hur ska man förstå dynamiken i marknaden?

– Året startade i en ganska kraftfull återhämtning efter pandemin. Tillväxten var hög och arbetslösheten sjönk. Men inflationen hade börjat ta fart på många håll. Det fanns även leveransproblem och andra störningar i världshandeln.

Direkt efter den ryska invasionen av Ukraina uppstod det under några veckor en allmän osäkerhet i marknaden. Det var oklart vilka konsekvenser kriget skulle få. Börserna började backa. När denna direkta osäkerhet dämpats blev det stegvis allt tydligare att kriget skulle driva på inflationen, förorsaka ytterligare störningar i handeln och försvaga konjunkturen. De senaste två månaderna har mycket fokus riktats mot de serier av räntehöjningar som ledande centralbanker påbörjat för att pressa tillbaka inflationen. Börserna har fallit ytterligare. Det har blivit en snabb omställning från en utpräglad lågräntemiljö till mer normala räntenivåer. I den fasen har det bitvis varit volatilt.

Hur påverkas Kommuninvests volymer och resultat?

– Vi har haft en god stabilitet i vår upplåning. Vi har emitterat med positiva utfall i alla våra tre strategiska marknader: SEK, USD och EUR. Men vissa andra emittenter – ett antal av dem kommunala – har haft utmaningar. De kommunala emittenterna har från tid till annan under våren konstaterat att marknaden inte varit så attraktiv. Några har då vänt sig till oss. Detta har bidragit till att våra lånevolymer har vuxit i något högre takt än förväntat.

I grunden har vi en struktur som alltid visat sig solid när det börjat blåsa. Volatiliteten har gett relativt stora collateral-flöden. Men det går att hantera utan svårigheter. Vi har en stark kapitalbas, en väl tilltagen likviditetsbuffert och en väletablerad upplåning i de strategiska marknaderna. Det ger access och bra priser. Vi har inga problem att stå stadigt.

Resultatmässigt innebär riskskatten en ny och stor belastning för 2022. Vi har dessutom sett att våra orealiserade marknadsvärdesförändringar har utvecklats negativt. Dessa har primärt att göra med att upplåning i USD blivit relativt sett billigare än upplåning i SEK. Eftersom vi har för avsikt att hålla tillgångar och skulder till förfall realiseras normalt sett inte dessa värden. Icke desto mindre ska effekten räknas in. Kombinationen av dessa båda faktorer gör att vi går mot ett negativt rörelseresultat för delåret. Samtidigt utvecklas det operativa resultatet som förväntat.

Vad kan man förvänta sig av den närmaste framtiden?

– Jag tycker att det finns rimliga skäl att tro att räntemarknaden successivt kommer att anpassa sig till nya förutsättningar. Trenden med stigande räntor kommer troligtvis att bestå. Jag tror också att vi behöver räkna med en längre tid av osäkerhet. Men med tiden, åtminstone i det långa perspektivet, brukar pusselbitarna falla på plats.

Med detta sagt är det naturligtvis även så att nya omvälvningar i omvärlden – exempelvis kopplade till kriget i Ukraina – markant skulle kunna driva upp stressnivåerna igen. Det är mycket svårt att förutsäga vart detta tar vägen.

Dela