Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Dynamisk utveckling av hållbara regelverk

Den hållbara regelverksutvecklingen på finansområdet fortsätter att röra sig framåt. En viktig centralpunkt är den nya EU-taxonomin. Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest, konstaterar att pusselbitarna börjar falla på plats, men att det på ett antal väsentliga punkter  fortfarande är ”work in progress” som gäller.     

Agendan för att skapa en mer hållbar reglering av finanssektorn har sin utgångspunkt i Parisavtalet från 2015 och har i stor utsträckning definierats genom EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt från 2018. Ytterst handlar det om hur den finansiella sektorn ska kunna bidra till att nå målen om en begränsning av den globala uppvärmningen och till att stötta förmågan till anpassning till klimatförändringens konsekvenser.

En centralpunkt är EU-taxonomin. Detta är EU:s nya klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Regelverket ska skapa en gemensam och enhetlig bild – ett ”gemensamt språk” – för vilka aktiviteter som ska ses som långsiktigt hållbara. Taxonomin identifierar även sådana aktiviteter som kan anses vara möjliggörande eller under omställning, dvs. aktiviteter som i sig själva kanske inte är långsiktigt hållbara men som kan anses vara bidragande till en hållbar omställning.

Med taxonomin som grund ska det bli möjligt att styra de finansiella flödena i hållbar riktning. Det ska bli lättare för aktörer som aktivt driver en hållbar omställning att få tillgång till den finansiering som krävs. Samtidigt ska det bli svårare för den som inte bidrar till omställningen, och i värsta fall ägnar sig åt så kallad ”greenwashing”, att finansiera sig.

Att ta fram taxonomin har varit ett mycket omfattande arbete under flera års tid, där man börjat med klimat- och miljöaspekter men också tydliggjort en ambition att på sikt utveckla en social taxonomi.

Med koppling till taxonomin växer det fram relaterade regelverk. Processen kring en ny europeisk standard för gröna obligationer börjar närma sig slutet. Ett nytt hållbarhetsredovisningsdirektiv, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), är i stort sett klart. Nya bestämmelser i kapitaltäckningslagstiftningen – vilka kompletteras av riktlinjer och standarder från EU – ger redan utökade krav på banker och andra kreditinstitut vad gäller rapportering om bland annat andel grön utlåning samt integrering av ESG-risker i kreditprocessen (ESG = Environmental, Social, Governance).

 

Vad är status när det gäller utvecklingen av själva taxonomin?

– Vi är i ett läge där de omfattande detaljreglerna har börjat gälla för de allra största aktörerna och snart ska vara på plats för andra. Taxonomin för EU:s miljömål 1 och 2 (begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar) gäller från 1 januari 2022. Taxonomin för miljömål 3 till 6 (vattenhantering, cirkulär ekonomi, föroreningar och biologisk mångfald) förväntas fastställas under 2023. Det är de allra största företagen som är först ut med att rapportera taxonomiförenlighet. Övriga företag kan börja förhålla sig, men för deras del ligger implementeringen några år bort.

Generellt sett tycker jag mig se att taxonomin börjar användas mer och mer i praktiken. Det finns flera branscher där alltmer tyder på att detta ”språk”, inklusive de detaljkrav som ställts upp, är på väg att bli en grundläggande norm som man förhåller sig till. Mycket är komplext. Implementeringen kommer att bli en gradvis process. Men så långt finns det signaler om att taxonomin successivt får fäste.

 

Vad kan den nya standarden för gröna obligationer få för betydelse?

– EU-standarden har, redan innan den blivit färdig, börjat påverka praxis i finansmarknaden. Exempelvis har flera av de svenska bankerna i sina gröna obligationsramverk börjat beakta taxonomin, i alla fall i delar. Givet taxonomins komplexitet och detaljrikedom är det klokt. Det mesta talar för att standarden blir en viktig referensram, även om jag bedömer att det dröjer innan vi ser  stora obligationsvolymer under grön EU-flagg.

Kommuninvest har för närvarande inte för avsikt att emittera obligationer i enlighet med standarden. I stället rör vi oss framåt på ett annat sätt. Vi har beslutat att inleda en successiv/partiell taxonomianpassning av villkoren för Gröna lån. Det första steget innebär att alla projektkategorier för vilka det bedömts vara möjligt och rimligt ska leva upp till kriterierna för ”väsentligt bidrag” till minst ett av EU:s sex miljömål. Detta är ett arbete som, givet komplexiteten, kommer att behöva pågå en tid. Det är självfallet också viktigt att vi förändrar i en takt och på ett sätt som fungerar för kommunsektorn.

 

Det har varit stor uppmärksamhet kring CSRD. Hur har detta nu landat?

– Direktivet är beslutat. Även här ska det dock tas fram detaljregler som kommer att få betydelse för det praktiska genomförandet.

CSRD är ett mer ambitiöst regelverk än de nuvarande EU-reglerna för företags hållbarhetsrapportering, NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Fler företag ska omfattas och kraven ska skärpas. Kommuner och regioner som sådana omfattas inte av NFRD eller CSRD. Däremot omfattas ett antal kommunala företag. Vår bedömning är att ca 10 kommunala företag redan träffas av NFRD samt att Kommuninvest och omkring 100 kommunala företag kommer att träffas av CSRD. För de kommunala företag som täcks av NFRD blir det implementering av CSRD från 2025, avseende räkenskapsår 2024. För Kommuninvest och de kommunala företag som bara täcks av CSRD ska den första hållbarhetsrapporten enligt de nya reglerna publiceras 2026, för räkenskapsår 2025. Detta ligger alltså en bit framåt i tiden.

En utmanande del i de nya rapporteringskraven enligt CSRD blir att företagen förväntas redovisa taxonomiförenlighet i verksamheten, avseende såväl intäkter, investeringar och kostnader. Det kan komma att bli rejält utmanande, särskilt om den rapporterande verksamheten i sig är mångfacetterad.

 

Men Kommuninvests hållbarhetsrelaterade rapportering håller väl redan på att byggas ut?

– Det stämmer. Utifrån kapitaltäckningslagstiftningen finns det skyldigheter som nu steg för steg ska fullgöras.

Vi har redan ett arbete igång när det gäller att integrera ESG-faktorer i kreditgivning och riskhantering. Detta ska vi utveckla framöver. Beträffande den rapportering som bland annat rör andelen grön utlåning håller vi på att utreda hur vi ska jobba med data/statistik och redovisning.

Vi kommer sannolikt att, liksom andra kreditinstitut, behöva utöka vår dialog med våra kunder i dessa frågor. Eventuellt kommer vi att fråga efter data/statistik från kunder som inte har en egen rapporteringsskyldighet. Men det finns fortfarande komponenter i detta där regelverken inte är finaliserade. Om det skulle bli så att vi behöver fråga efter information från våra kunder så är den tydliga inriktningen att utgå från kundperspektiv och kundnytta samt att så långt det går minimera administrationen. Vi finns till för våra kunder/medlemmar. Det är den givna startpunkten.

Vi tittar naturligtvis även på hur vi kan stärka vår rådgivning och vårt stöd till kunder/medlemmar i allt det som nu händer på hållbarhetsområdet. Vi ser framför oss att vi har mycket mer att göra i det avseendet.

Dela