Det aktuella makroekonomiska läget med hög inflation och vikande konjunktur får allt större påverkan på kommunsektorns ekonomi. Inte minst genom att pensionskostnaderna beräknas öka med 45 miljarder kronor under 2023 och ytterligare ca 19 miljarder kronor under 2024.1
Den ekonomiska utvecklingen har också fått till följd att Riksbanken, i likhet med andra centralbanker världen över, höjt styrräntorna för att få bukt med inflationen. Detta påverkar utvecklingen av marknadsräntorna och således även de räntor som kommuner, regioner och kommunala företag möter när de tar lån eller emitterar obligationer och certifikat.
Men räntekostnader är ju en så liten del av de totala kostnaderna i kommunsektorn – påverkar de stigande räntorna den kommunala ekonomin i någon större utsträckning? Den frågan försöker vi att besvara i en framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta i fördjupningsavsnittet till rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning.2
Underlaget för framskrivningen utgörs av Kommuninvests utlåning och de uppgifter som kommuner, kommunala företag och regioner har registrerat i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Sammantaget motsvarar underlaget ca 75 procent av den totala låneskulden i kommunsektorn.
Framskrivningen bygger på antaganden om refinansiering och nyupplåning samt aktuella marknadsräntor vid analystillfället 2023-01-12. Det bör nämnas att en framskrivning av räntenivåer, särskilt i dagens volatila marknadsläge, är förenat med stor osäkerhet. I syfte att analysera hur ränteläget påverkar kommunsektorns genomsnittsränta har vi tagit fram ett alternativt scenario där marknadsräntorna ökar med 100 baspunkter (en procentenhet). Ett sådant scenario kan utgöra en relevant konsekvensanalys för att bedöma hur en ytterligare höjning av marknadsräntorna skulle påverka kommunsektorns räntekostnader.
Utifrån ovanstående antaganden har ränteutvecklingen i kommunsektorn simulerats fram till 2027. Resultatet av simuleringen visar att genomsnittsräntan i grundscenariot kommer att öka under hela den studerade tidsperioden. Figur 1 visar att räntan stiger från i genomsnitt 1,21 procent under 2022 till 1,95 procent 2023 och 2,68 procent i slutet av framskrivningsperioden.
I det alternativa scenariot, med en ytterligare höjning av marknadsräntorna, ökar genomsnittsräntan i högre takt under hela tidsperioden. Då den genomsnittliga räntebindningen i kommunsektorn är kort ser vi att i slutet av framskrivningsperioden har större delen av skuldportföljen anpassats till den högre räntenivån. Det skulle innebära en genomsnittsränta på 3,48 procent under 2027.
Figur 1: Framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta 2022–2027
Källa: Kommuninvest
För att kunna besvara den fråga som vi ställde tidigare behöver vi omvandla genomsnittsräntan till faktiskt räntekostnad och sedan sätta detta i relation till intäkterna i kommunsektorn. En framskrivning av kommunsektorns räntekostnader visar, under förutsättningarna i grundscenariot, att kostnaderna kommer att öka med 175 procent i nominella termer under framskrivningsperioderna, från 9,8 miljarder kronor 2022 till 26,8 miljarder kronor 2027. Mer intressant är att räntekostnaderna även bedöms stiga i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, från 0,9 procent till 2,2 procent under motsvarande tidsperiod.
I det alternativa scenariot ökar räntekostnaderna till 34,9 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 2027. Se figur 2.
Figur 2: Framskrivning av kommunsektorns räntekostnader 2022–2027
Källa: Kommuninvest & SKR
Den kraftiga ränteuppgången under 2022 medför att kommunsektorns genomsnittsränta ökar markant under framskrivningsperioden. Även om ökningen sker från låga nivåer kan ökade räntekostnader få en reell effekt på den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn. Räntekostnader utgör fortsatt en liten del av kommunsektorns sammantagna kostnader, men i den mån ökade räntekostnader inte kan kompenseras med ökade intäkter blir effekten kostnadsbesparingar inom andra områden eller lägre resultat.
Det är också viktigt att poängtera att det finns stora skillnader i hur räntekänsliga kommun- och regionkoncernerna är. Koncerner med hög skuldsättning och svaga resultat får en större resultatpåverkan när räntorna stiger. Vidare påverkar även valet av skuldförvaltningsstrategi – en skuldportfölj med kort räntebindningstid medför att effekten av ökade marknadsräntor snabbt får genomslag i form av ökade räntekostnader.
Mot denna bakgrund är det viktigt att kommuner och regioner har ett bra grepp om sin räntekänslighet och upprättar en skuldförvaltningsstrategi som är väl anpassad till de egna förutsättningarna.3
1 Ekonomirapporten, december 2022 (SKR) Länk
2 https://kommuninvest.se/forskning/kommunsektorns-skuldforvaltning/
