I takt med att räntorna stigit har likviditetsfrågorna kommit alltmer i fokus inom den kommunala ekonomin. Att ta ner likviditetsvolymen, samtidigt som man ändå säkrar trygga likviditetsflöden, har blivit en viktig prioritering på många håll. Theresia Ferm, finansrådgivare på Kommuninvest, konstaterar att en noggrann och systematisk likviditetsplanering ofta är en tydlig vinstaffär.
Vad får de stigande räntorna för konsekvenser på likviditetssidan?
– När ”pengar börjar kosta pengar”, som man lite slarvigt kan uttrycka det, blir det mer rationellt att satsa tid och resurser på att optimera sin likviditetssituation. I den utpräglade lågräntemiljö som rådde under ett antal år var likviditetsplaneringen en prioritet bland andra. Nu har den lyfts fram på ett helt annat sätt. Detta gäller naturligtvis inte bara i den kommunala ekonomin, utan i hela samhället.
Vi har för vår del märkt av ett starkare fokus på de konkreta likviditetsaspekterna. Det kan handla om volym och upplägg för ett specifikt lån, eller om en bredare hantering av skuldförvaltningen. Vi har sett att fler kunder/medlemmar börjat använda vårt digitala verktyg KI Finans Likviditet & Investeringar.
Vi hade ett större låneförfall 22 februari. Till det datumet hanterades över 500 lån. Denna gång blev andelen lån som betalades av något högre än vid tidigare förfall. Vi tror att detta kan ha haft att göra med att likviditeten alltjämt, efter de resultatmässigt starka åren 2020–2021, var relativt god i kommunsektorn. Men vi uppfattade också att incitamenten för att noga värdera lånevolymerna var tydliga.
Vad tror du om utvecklingen framåt i likviditetshanteringen?
– Den kommunala ekonomin går mot tuffare tider. Årets resultat för kommunsektorn som helhet uppgick för 2022 till drygt 43 miljarder kronor. Det var en skaplig notering, men klart sämre än 2021. Framöver skulle det kunna gå ner mot negativa siffror. Sannolikt blir likviditetssituationen då i grunden snävare.
Samtidigt har vi ett läge där räntorna verkar öka åtminstone lite till. Riksbanken och andra centralbanker tycks ha en bit kvar innan de är klara med räntehöjningarna för denna gång. Det innebär att incitamenten för att sitta med relativt snäva likviditetsvolymer blir ännu tydligare.
Vi hamnar därmed i en dynamik där allt färre kommunala aktörer har, eller vill ha, stora likviditetsvolymer. ”Överskottslikviditet” blir allt ovanligare. Det verkar gå åt det stramare hållet.
Hur kan man jobba för att vässa sin likviditetsplanering?
– För den som vill utveckla sin likviditetsplanering är det ofta nyttigt att ta ett helhetsgrepp. Vi identifierade för något år sedan fram fem grundläggande frågeställningar som kan utgå från när man startar en sådan process.
Jag skulle även vilja slå ett litet slag för KI Finans Likviditet & Investeringar. Detta är ett gediget verktyg som alltfler alltså upptäcker och börjar använda sig av. Vi har exempel på att hela koncerner börjat köra en samlad likviditetsplanering i denna struktur.
Med hjälp av verktyget kan man skapa och utvärdera korta, medellånga och långsiktiga likviditetsprognoser. Den praktiska hanteringen är enkel och kan i stor utsträckning automatiseras. Man lägger in uppgifter om banksaldon samt prognostiserade och faktiska kassaflöden. Man har möjlighet att importera kund- och leverantörsreskontra via fil från sitt ekonomisystem. Finansiella flöden från KI Finans Skuld importeras automatiskt. Med alla flöden på plats konsoliderar verktyget automatiskt de inlagda uppgifterna. Prognoser kan skapas på både enhets- och koncernnivå.
På detta vis kan man få det där helhetsgreppet. Verktyget ger en god överblick. Man kan även bli mer effektiv. Automatiseringen gör att man, i jämförelse med en mer manuell hantering, sparar både tid och resurser. Till detta kan ofta läggas samarbetsvinster. När flera personer i organisationen är involverade i likviditetsplaneringen kan det vara värdefullt att samla processen i ett verktyg.
Ett viktigt plus är också möjligheten att matcha sin likviditetsplanering mot investeringsplaneringen. När dessa båda spår synkas kan man få ännu bättre koll.
Det är lätt att få intryck av att det här är ett område där det nu händer mycket. Stämmer det?
– Ja, verkligen. Det finns intressanta exempel på nytänkande och innovation. Ganska många tycks arbeta med längre tidsperspektiv, och kopplingar till investeringssidan, vilket ger ökade möjligheter.
Vi är hela tiden öppna för nya idéer och diskussion. Detta är ett spännande område.
SCB: Lägre resultat för kommuner och regioner under 2022
Kommuninvest: 5 frågor för en bättre likviditetsplanering
Kommuninvest: KI Finans
