Det kan bli dyrt att tänka kortsiktigt

När kommuner lånar pengar är det inte bara räntan som spelar roll – lånets bindningstid är minst lika avgörande. En hög andel lån med kort kapital- och räntebindningstid kan göra kommunens ekonomi sårbar, särskilt i tider av marknadsoro.

Varför är korta lån en risk?

I Norge används en kreditriskmodell som liknar Kommuninvests, men med ett viktigt tillägg: man väger in hur stor andel av skulden som har kort kapital- och räntebindningstid. Ju större andel korta lån, desto större risk. Det beror på att:

• Räntemarknaden är oförutsägbar.
• Rörliga räntor kan snabbt bli dyrare.
• Kommuner med svag ekonomi, och därmed en hög räntekänslighet, kan ha svårt att hantera snabba ränteuppgångar.

Ett exempel: I mars 2025 steg den tyska 10-årsräntan med 25 baspunkter på en dag efter nyheten om EU:s försvarsupprustning. Den svenska motsvarigheten ökade med 18 baspunkter. Sådana rörelser är svåra att förutse – men det går att skydda sig.

Korta lån = lägre ränta, men högre risk

Korta kapital- och räntebindningstider innebär ofta lägre ränta – men också större känslighet för ränteförändringar.

Intressant nog behöver det faktiskt inte bli så att en strategi med korta bindningstider ger lägre kostnader på sikt. Kommuninvests simuleringar (läs gärna blogginlägget Välfärdsekvationen – Att väga kostnad mot risk) visar tydligt hur olika strategiska vägval kan slå:

• Kort portfölj (1,5 år): Gynnades under 2010-talet när räntorna sjönk. Men med den senaste tidens stigande ränteläge har den snabbt blivit dyrare.
• Medellång portfölj (3 år) och lång portfölj (4,5 år): Har haft en stabilare utveckling. År 2024–2025 är räntan i den korta portföljen över en procentenhet högre än i de längre.

Hur kan man optimera sin portfölj?

Genom att sprida riskerna i sin skuldportfölj går det att skydda sig mot kraftiga svängningar på räntemarknaden. En framgångsfaktor är att följa den räntestrategi som finns i den beslutade finanspolicyn och att hålla sig till denna – även när det känns lockande att göra avsteg.

Att ha en stor andel lån till rörlig ränta och med kortare kapitalbindningstid kan vara lockande när räntan är låg, men det följer alltid med en risk att marknadsräntorna snabbt stiger. Då kan kostnaderna ganska snabbt sticka i väg. Vid hög risk i skuldportföljen behövs en budgetberedskap för att klara snabbt ökade räntekostnader. För kommuner med små ekonomiska marginaler kan en plötslig ränteuppgång bli en hård ekonomisk smäll. Då kan det vara värt att betala lite mer för att få stabilitet. För ekonomiskt starka kommuner kan det finnas utrymme att ta mer risk.

En del låntagare väljer att använda derivat för att ”swappa” rörliga räntor mot fasta, längre räntor. Man lånar kort och swappar långt, men detta är tyvärr inte en heltäckande försäkring mot risk. Även om räntan säkras, kvarstår risken för att priset på pengar kan stiga.

På samma sätt som marknadsräntorna förändras, ändras priset på kapital, eller ”riskpremien” som investeraren vill ha i ersättning för att låna ut pengar på en volatil kapitalmarknad. Denna utlåningsmarginal, eller riskpremie, kallas även för ”kreditspread” och ger en indikation på hur tillgången på kapital ser ut på marknaden. Även denna varierar över tid och speglar hur riskerna med att låna ut pengar ser ut för investerarna. Under finanskrisen blev det tydligt att investerarna behövde en större ersättning för att låna ut pengar och det blev svårt för affärsbanker med sämre rating att få tillgång till kapital. Eller om man fick lån så kunde man få det till ett högt pris, dvs en hög kreditspread.

Variationen i utlåningsmarginaler innebär alltså en risk som går att försäkra sig mot på samma sätt som man försäkrar sig mot risken för att marknadsräntorna snabbt förändras. Genom att ha en jämn förfallostruktur på lånen och sprida kapitalbindningstider kan man gardera sig mot risken att priset på pengar snabbt stiger.

Som bekant finns tyvärr ingen universallösning – varje kommun måste göra en ordentlig analys utifrån sin egen räntekänslighet. Men en sak är tydlig: kort kapital- och räntebindningstid innebär högre risk, och högre risk kan bli onödigt dyrt.