Att väga kostnad mot risk

Att bygga en ny skola, bygga ut ett sjukhus eller anlägga nya vattenledningar är kostsamma investeringar för landets kommuner och regioner. Dessa projekt finansieras inte sällan med lån. Men hur lånen struktureras – hur länge räntan binds och hur ofta lånen förfaller – påverkar både kostnaderna och riskerna framåt. Korta bindningstider har generellt sett lägre ränta men medför en högre volatilitet. Längre bindningstider kan kosta mer men bidrar med stabilitet över tid.

För att konkretisera resonemanget har jag tagit fram tre exempelportföljer, alla fastränteportföljer med samma förfalloprofil, men med olika kapital- och räntebindningstid:

• En kort portfölj där den genomsnittliga kapital- och räntebindningstiden är cirka 1,5 år
• En medellång portfölj där den genomsnittliga kapital- och räntebindningstiden är cirka 3 år
• En lång portfölj där den genomsnittliga kapital- och räntebindningstiden är cirka 4,5 år

En simulering, baserat på historiska, nuvarande och framtida räntor visar att den korta portföljen gynnades av den stadigt sjunkande räntemarknaden under 2010-talet och fram till 2022. I ett stigande ränteläge, som har varit fallet de senaste åren, förändrades förhållandet mellan portföljerna. Genomsnittsräntan i den korta portföljen steg snabbt, medan både den medellånga och den långa portföljen hade en stabilare utveckling. 2024 och 2025¹ har den korta portföljen en genomsnittsränta som är drygt en procentenhet högre än de två andra portföljerna med längre räntebindning.

Figur 1. Genomsnittsränta i tre skuldportföljer med olika räntebindningstid, procent

För att vidare illustrera volatiliteten i de tre portföljerna visar Figur 2 den årliga förändringen i genomsnittsräntan. Den korta portföljen har de djupaste dalarna, det vill säga att den minskar snabbast, men också de högsta topparna, alltså den snabbaste ökningstakten. Som allra mest ökar den korta portföljen med drygt en procentenhet per år (2023 och 2024). Den långa portföljens utveckling är mer stabil, och den årliga ökningen sedan 2022 uppgår som mest till 0,2 procentenheter.

Figur 2. Årlig förändring av genomsnittsräntan per år i respektive skuldportfölj, procentenheter

Avvägningen mellan kostnad och risk illustrerar väl i de två figurerna. Å ena sidan finns en högre kostnad associerad med en skuldportfölj med längre räntebindningstid, å andra sidan undviks de kraftiga slagen från ett år till ett annat. De senaste åren har kapital- och räntebindningstiden sjunkit för kommunsektorn i genomsnitt. Det innebär, allt annat lika, att kommunsektorn är mer känsliga för snabba ränteförändringar idag jämfört med några år sedan.

Valet av portföljstruktur, där val av räntebindningstid ingår, bör baseras på kommunens, regionens eller bolagets ekonomiska förutsättningar. Är marginalerna små eller är låneskulden stor i förhållande till omsättningen kan de vara motiverat att med en något högre kostnad försäkra sig mot plötsliga och kraftiga räntekostnadsökningar. Tillåter ekonomin ett högre risktagande kan kortare bindningstider vara möjligt. Det finns ingen one size fits all utan valet av strategi kräver en grundläggande analys och bedömning om de egna förutsättningarna. Ett VA-bolag som per definition har små marginaler bör eftersträva en mer långsiktig och förutsägbar skuldförvaltning än vad en ekonomiskt stark kommun kan kosta på sig.

För stöd i en sådan analys finns en heltäckande och detaljerad redogörelse över skuldförvaltning och riskhantering i Kommuninvests rapport Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn².

¹Baserat på forwardräntor 2025-05-23

²Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn Pdf, 5.7 MB, öppnas i nytt fönster.