Den kommunala låneskulden

2023 var ett år med hög inflation vilket också visar sig i investeringarnas utveckling som för sektorn ökade med 12 procent, klart över genomsnittet de senaste dryga 10 åren. Den höga inflationen har vidare bidragit till svaga resultat i kommuner och regioner, vilket påverkar förmågan att finansiera investeringar med egna medel. Självfinansieringsgraden sjönk till jämförelsevis låga nivåer under 2023, vilket tillsammans med en hög investeringstakt har inneburit ökad låneskuldstillväxt. Förutom att följa utfall presenteras i rapporten en prognos över låneskuldens utveckling för kommande år, vilket blir temat för det här blogginlägget. Mycket kortfattat ser vi ett fortsatt högt investeringstryck, inte minst i ersättningsinvesteringar och omställningsrelaterade investeringar, som bidrar till ett fortsatt behov av lånefinansiering.

Vår prognos över låneskulden utgår i huvudsak från två viktiga aspekter, dels investeringsbehovet dels förmågan att finansiera investeringarna med egna medel. Prognosen innehåller både kvantitativa och kvalitativa bedömningar, som tillsammans bidrar till en slutgiltig bedömning över utvecklingen för kommande år.

Investeringarna

Det demografiska trycket har minskat de senaste åren. Befolkningstillväxten är betydligt lägre nu än under 2010-talet och antalet barn i åldern 0–19 förväntas minska fram till 2030. Behovet av fler förskolor och skolor minskar därmed betydligt jämfört med prognosen för bara ett par år sedan. Däremot är behovet av ersättningsinvesteringar av befintliga verksamhetslokaler och infrastruktur fortsatt mycket stort. Denna förskjutning kan också anas i utfallet för 2023 där andelen investeringar i fastigheter och bostäder minskat samtidigt som andelen investeringar i VA ökat. De kommunala bolagens investeringar ökade med 12 procent under 2023 efter att ha legat still i nominella termer de senaste åren. Förväntningarna i föregående prognos var att dessa investeringar skulle minska något, åtminstone den andel av investeringarna som de allmännyttiga bostadsföretagen står för. Sammanställningen för 2023 visar att bostadsinvesteringarna visserligen minskade, men mindre än förväntat. Den uteblivna minskningen för bostadsbolagen förklaras troligen främst av två faktorer: dels har inflationen drivit upp kostnaden för respektive objekt, dels färdigställs redan påbörjade bostadsprojekt.

I Figur 1 illustreras att antalet påbörjade lägenheter i flerfamiljshus minskade kraftigt redan under slutet av 2022 men att antalet färdigställda lägenheter minskar först under början av 2024. Statistiken bör tyda på att bostadsinvesteringarna minskar under 2024 samt efterföljande år, givet att nybyggnationen stannar kvar på de lägre nivåerna. Hur mycket bostadsinvesteringarna minskar beror vidare på om eventuellt tillgängliggjort utrymme till följd av minskad produktion används till att genomföra reinvesteringar.

Figur 1: Påbörjade och färdigställda lägenheter, flerfamiljshus

Källa: SCB

Finansiering med egna medel

Under 2024 väntar ytterligare ett år där kommunernas och regionernas resultat är nedpressade på grund av ökade kostnader, inte minst för pensionsåtaganden. SKR bedömer att resultatet för kommunerna landar på 2 mdkr 2024 och -16 mdkr för regionerna enligt maj månads ekonomirapport. Sedan dess har prognosen för skatteunderlagsutvecklingen förbättrats vilket ger en något mer positiv bild. Svaga resultat ökar behovet av lånefinansiering under 2024, men det ska också tilläggas att ungefär hälften av pensionskostnaderna (som är en betydande anledning till de svaga resultaten) inte är likviditetspåverkande. Poster i resultaträkningen som inte är likviditetspåverkande påverkar heller inte behovet av lånefinansiering.

Kommunsektorns bolag redovisade låga resultat under 2023. Bland annat minskade bostadsbolagens vinster betydligt på grund av högre drifts- och kapitalkostnader. Efter 2024 förväntas sektorns förmåga att finansiera investeringar med egna medel öka, vilket synliggörs i Figur 2.

Figur 2: Självfinansieringsgrad

Källa: Kommuninvest

Upplåningsbehov

Investeringsvolymen förväntas fortsätta att öka i nominella termer för kommunernas del och för de kommunala bolagen förväntas fördelningen förändras mellan olika typer av investeringar. Exploaterings- och bostadsinvesteringar minskar som andel av de totala investeringarna, medan kommunernas och regionernas investeringar i verksamhetsfastigheter och VA ökar.

Kassaflödet från verksamheten minskade betydligt under 2023 och förväntas hålla i sig till 2024. Trots högre likviditet vid ingången av året förväntas lånebehovet vara högre än genomsnittet med en låneskuldstillväxt på knappt 9 procent 2024. I takt med att resultaten stärks och självfinansieringsgraden ökar minskar behovet av lånefinansiering och tillväxttakten sjunker, till under den genomsnittliga nivån som var i perioden före pandemin. Detta beror bland annat på minskad investeringstillväxt i och med lägre befolkningstillväxt. Prognoser med denna horisont är emellertid mycket osäkra.

Figur 3: Skuldtillväxten i kommunsektorn, 2010–2027

Källa: Kommuninvest