En nyanserad bild av kommunsektorns låneskuld

Låneskuldsutvecklingen

I nominella termer når låneskulden nya rekordhöjder varje år och har gjort så under alla år som studeras i låneskuldsrapporten. Det beror dels på höga investeringsbehov som gör att lånebehovet är större än amorteringarna, dels att investeringsutgifterna stiger till följd av inflation. Sett i relativa termer, som andel av omsättning eller BNP, pekar utvecklingen inte alltid uppåt. Trenden över tid är dock stigande andelar, vilket förklaras av det höga investeringstryck som har funnits i sektorn. Inte minst under 2010-talet då befolkningstillväxten var mycket hög. Från 2010 och fram till 2023 har kommunsektorn investerat för över 2 500 miljarder kronor, räknat i 2023 års priser . Under samma period har låneskulden gått från knappt 400 miljarder kronor till 877 miljarder kronor. De senaste åren har de relativa måtten gått både upp och ned, och under pandemin minskade låneskulden som andel av omsättning och BNP. Till 2023 steg andelen igen, men var fortsatt något lägre än nivåerna under 2019 och 2020.

Figur 1: Låneskuldens utveckling, nominellt och som andel av omsättning

Källa: Kommuninvest

Finansiell styrka

Den tillgångsmassa som kontinuerligt byggs upp genom kommunsektorns investeringar kan finansieras med egna eller lånade medel. Självfinansieringsgraden, som är ett mått på hur stor andel av investeringarna som finansieras utan externa medel, har i snitt varit ungefär 70 procent sedan 2010. Ett relaterat nyckeltal, soliditet, följer relationen mellan det egna kapitalet och tillgångsmassan och är ett vanligt mått på långsiktig finansiell styrka. Soliditeten har legat på en förhållandevis konstant nivå i kommunkoncernerna, och stärkts för regionkoncernerna. Detta trots att många kommuner och regioner har befunnit sig i kraftiga investeringsperioder. Till 2023 sjönk soliditeten något, framför allt för regionkoncernerna till följd av svaga resultat, men den långsiktiga trenden är positiv. Se Figur 2.

Figur 2: Soliditet, 2010–2023

Källa: Kommuninvest

Bredden och spridningen

En svårighet i att kommunicera nyckeltal för en hel sektor är att samtidigt förmedla den underliggande spridningen. Kommunsektorn består trots allt av 310 kommuner och regioner med individuella förutsättningar och utfall, som tillsammans sammanställs till de sektorsövergripande nyckeltalen. I låneskuldsrapporten gör vi alltid försök att vidga bilden och visa på den bredd som finns inom sektorn, både vad gäller investeringsvolymer och låneskulder. För att enkelt illustrera spridningen i sektorn ges i Figur 3 en överblick över kommunkoncernernas genomsnittliga investeringsvolym över tid och deras låneskuld vid årsslutet 2023. Det finns ett tydligt mönster, vilket är intuitivt eftersom högre investeringsvolymer kräver mer finansiering, men också variation på grund av att förutsättningarna skiljer sig åt.

Figur 3: Genomsnittliga investeringar 2010–2023 och låneskuld 2023, per invånare

Källa: Kommuninvest

Det går förstås att nyansera bilden över kommunsektorns låneskuld mer än vad som får plats i det här blogginlägget, vilket vi också gör i låneskuldsrapporten, men det lyfter delar som är värda att ta upp när låneskulden diskuteras. Att prata om skulden i både nominella och relativa termer, belysa investeringarna och tillgångarna, analysera den finansiella styrkan och sist men inte minst vidga perspektivet och inkludera spridningen.

¹Uppräknat med KPI.

²De två kommunkoncernerna som står ut vad gäller genomsnittlig investeringsvolym är Kiruna och Skellefteå, vars situationer är något unika från resten.