En temperaturmätare på kommunsektorn

Resultat och likviditet

Det var ett tufft år för kommunsektorn och det samlade resultatet kom in på drygt 6 miljarder kronor, fördelat knappt 16 miljarder för kommunerna och nästan -10 miljarder för regionerna. Detta kan jämföras med 26 respektive -12 miljarder under 2023. Jämfört med prognoserna var resultaten dock högre än förväntat, bland annat på grund av bättre finansnetton än prognostiserat.

Låga resultat innebär en försämrad förmåga att med egna medel finansiera de investeringar som genomförs. Självfinansieringsgraden av investeringar brukar definieras som resultat plus avskrivningar delat på investeringar, vilket innebär att om resultatet minskar så sjunker kvoten (allt annat lika). Vi vet inte än vad kommunsektorns investeringar landar på, men det lägre resultatet (trots något högre avskrivningar) pekar mot att självfinansieringsgraden blir lägre 2024 jämfört med 2023.

Bakom de aggregerade siffrorna finns en stor variation. Några kommuner har mycket goda resultat medan andra brottas med stora underskott. De flesta regioner har en ansträngd ekonomi, även om en handfull hade plus på sista raden. 104 kommuner och 15 regioner¹ hade ett negativt resultat under 2024. Sett till verksamhetens resultat, det vill säga exklusive finansnettot och extraordinära poster, var det 113 kommuner och samma antal regioner. Riket som helhet hade ett resultat som motsvarar 2 procent av skatter och generella bidrag, men som går att se i Figur 1 är skillnaderna stora.

Figur 1. Resultat (efter finansiella poster) som andel av skatter och generella bidrag, kommunnivå

Investeringar

Slutgiltiga investeringssiffror, baserat på uppgifter från kommunernas och regionernas årsredovisningar, samlar vi in och publicerar i den årliga rapporten Den kommunala låneskulden senare i höst. Löpande kvartalsuppgifter, som ger en uppskattning av kommunernas och regionernas investeringsutgifter, publiceras av SCB med ett par månaders fördröjning. Nivån i sig är inte av största intresse, men den årliga förändringen ger en indikation på hur investeringarna har utvecklats. Enligt kvartalssiffrorna var kommunernas investeringstillväxt nästan 10 procent och regionernas drygt 4 procent jämfört med året innan. Det är en något lägre tillväxttakt än under 2023 men nivåer som tyder på att kommunsektorns investeringsbehov fortsatt är stora.

Figur 2. Investeringar i kommuner och regioner, 2019–2024

Låneskuld

När vi författar Den kommunala låneskulden delar vi in sektorns låneskuld i tre delar; lån från Kommuninvest, upplåning från kommunernas och regionernas egna marknadsprogram samt övrig finansiering². Av sektorns totala låneskuld utgör lån från Kommuninvest nästan 60 procent, marknadsprogrammen cirka 30 procent och övrig finansiering resterande del.

Kommuninvests upplåning uppgick vid årets slut till 545 miljarder kronor, en ökning med drygt 30 miljarder eller 6,5 procent jämfört med året innan. Marknadsupplåningen kan variera kraftigt från år till år, vilket bäst förklaras av att kapitalbehovet hos individuella (större) kommuner och regioner har stor inverkan på totalen. Under 2024 ökade marknadsupplåningen med nästan 25 miljarder kronor, en tillväxt på 9,7 procent. Stockholms stad stod för 40 procent av tillväxten. Storleken på övrig finansiering vet vi inte förrän i höst, eftersom den beräknas som en residual med utgångspunkt i sektorns totala låneskuld. Denna samlas in, likt investeringarna, från kommunernas och regionernas årsredovisningar.

Temperaturen då? Ja, det ser ut som att kommunsektorn under 2024 har balanserat en svag ekonomi med en fortsatt hög investeringstakt, vilket i sin tur har inneburit ett ökat lånebehov. Sektorn står sig trots ett par ansträngande år starkt och den finansiella stabiliteten är god. Samtidigt finns lokala variationer där utmaningarna skiljer sig åt, både i typ och omfattning.

2025 spås vara året då ekonomin tar fart igen. För kommunsektorn minskar pressen från de höga pensionskostnaderna samtidigt som skatteunderlaget förväntas växla upp. Orosmomenten är dessvärre stora och flera aktörer har reviderat ned sina prognoser över den ekonomiska tillväxten. Till detta ska läggas en geopolitik som ibland kan kännas svår att hänga med i.

¹ Gotland har räknats till kommunerna.
² Övrig finansiering är en mix av lån från Europeiska Investeringsbanken, Nordiska Investeringsbanken, affärsbanker samt finansiell leasing. Det går inte att säga exakt hur dessa fördelar sig.