Sjunkande genomsnittsränta och kortare kapital- och räntebindningstider

Räntan på nya affärer har gått snabbt uppåt för att (nästan) lika snabbt vika nedåt från slutet av förra året. En annan trend sedan 2021 är allt kortare kapital- och räntebindningstider inom sektorn. Det innebär att nya lån och/eller derivat tecknas till kortare löptider än tidigare. För många låntagare betyder detta en högre räntekänslighet i sin skuldportfölj.

Innan fokus riktas mot kapital- och räntebindningen vill jag visa hur sektorns ränteutveckling har sett ut de senaste åren. Från en lägstanivå i sektorn på 0,8 procent har genomsnittsräntan på några år tredubblats till strax över 2,4 procent. Räntan på nya affärer har stigit snabbare än så, och toppade runt 4 procent för lite drygt ett år sedan. Under 2024 har marknadsräntorna sjunkit, vilket vid det senaste kvartalsutfallet också gav effekt i utfallet för genomsnittsräntan.

Figur 1: Genomsnittsränta på hela låneskulden och på nyupplåning, per kvartal

Att sektorns genomsnittsränta på tre år har tredubblats är en konsekvens av låntagarnas räntebindningstider. Vid slutet av 2021, när räntorna tog fart uppåt, var kapital- och räntebindningstiden 2,7 år i genomsnitt. De stigande räntorna har inte minst slagit hårt mot kapitalintensiva verksamheter i kommunsektorn, bland annat de kommunala bostadsbolagen och VA-verksamheterna, vilket har belysts i fokusrapporterna Allmännyttans räntekänslighet Pdf, 507.8 kB. och Dyrare droppar. Pdf, 816.6 kB.

Figur 2 visar vidare att kapital- och räntebindningstiden har blivit än kortare i sektorn de senaste åren. Exakt varför detta har varit fallet är okänt, men en möjlig förklaring kan ha varit en ovilja hos låntagarna att låsa “för höga” räntor “för länge”, i det fall ränteuppgången skulle visa sig vara temporär. Kortare räntebindningstid innebär på kort sikt att kommunsektorn kommer kunna dra nytta av den förväntade räntenedgången som marknaden har prisat in. Samtidigt har fler låntagare än tidigare en större räntekänslighet i sin skuldportfölj.

Figur 2: Kapital- och räntebindningstid, per kvartal

Som alltid när kommunsektorn diskuteras gömmer sig en stor variation bakom genomsnittet. Olika skuldförvaltningsstrategier renderar i olika kapital- och räntebindningstider, där ekonomiska förutsättningar en input i val av strategi. Den omfattande spridningen i nyckeltalen illustreras i Figur 3.

Figur 3: Spridning i kapital- och räntebindning

Det kommande året är förväntningarna i marknaden, bland storbanker och Riksbanken att styrräntan behöver sjunka ytterligare. Nuvarande räntebindning i sektorn kan som sagt göra att man kan dra nytta av detta på kort sikt. Verkligheten är däremot inte tom på osäkerhetsfaktorer, där bland annat en nygammal president i USA och geopolitiska konflikter kan innebära oförutsägbara externa chocker. Att i sin skuldförvaltningsstrategi fundera på förhållandet mellan kostnad och risk i relation till sina egna förutsättningar är en bra utgångspunkt för att säkerställa förmågan att hantera eventuella framtida räntechocker. Det är en speciellt viktig diskussion att ha när det ekonomiska handlingsutrymmet är mindre.