Tack Kommuninvest

  • kommuner
  • regioner
  • analys
  • välfärd
  • kommunsektor

Jag började på Kommuninvest 2019, vilket kanske kan kännas som en kort tid sedan, men under dessa år har det hänt oerhört mycket – samtidigt som vissa utmaningar kvarstår.

Den första rapporten jag skrev hette Välfärdens utmaningar och skulle presenteras på ett seminarium i Almedalen med rubriken: "Välfärdsinvesteringar i miljardklass – men bygger vi äldreboenden utan personal?" En titel som lika gärna skulle kunna användas idag, då kompetensförsörjningen fortfarande är en av kommunsektorns största utmaningar. Lösningar som lyfts fram handlar bland annat om digitalisering och förändrade arbetssätt.

En annan rapport på samma tema skrev jag tillsammans med Välfärdsekonomerna, med namnet Handbok i effektivisering, där vi sammanfattade fem viktiga råd:

  • Ta jämförelser på allvar – använd dem för att lära och förbättra.
  • Ta den nya tekniken på allvar – använd den proaktivt och fullt ut.
  • Agera tidigt – låt inte problem växa sig större.
  • Styr med sikte på helhet, långsiktighet och förtroende.
  • Samverka där det leder till effektivare utfall.

Effektivitet har det alltså talats en hel del om under min tid på Kommuninvest och så även nu, inte minst på grund av en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Att både beräkna och jämföra effektivitet i kommuner är ingen enkel uppgift. Kvalitet är otroligt svårt att mäta för välfärdstjänster, det är svårt att separera effektivitet från ambitionsnivå och de strukturella förutsättningarna skiljer sig extremt mellan kommuner. Jag tänkte därför försöka reda ut varför jag är skeptisk till resultaten i denna rapport, jag trycker ju på att det är viktigt att ta jämförelser på allvar. Enligt rapporten är Danderyd Sveriges mest effektiva kommun när det gäller grundskolan, medan Överkalix anses vara minst effektiv.

Men siffrorna skapar frågetecken. Trots att Danderyd rankas som mest effektiv, anges en möjlig besparing på 15 miljoner kronor. För Överkalix är motsvarande siffra 19 miljoner kronor. I relation till invånarantalet innebär detta en besparingspotential på 463 kronor per invånare i Danderyd och 6008 kronor per invånare i Överkalix. Om dessa besparingar genomfördes, skulle nettokostnaden för grundskolan per invånare bli:

  • Danderyd: 15 275 kr (från 15 738 kr)
  • Överkalix: 6 571 kr (från 12 576 kr)

Detta innebär att grundskolans totala kostnad skulle bli 495 miljoner kronor i Danderyd och 21 miljoner kronor i Överkalix. Med 4 693 barn i Danderyd och 267 i Överkalix skulle kostnaden per barn landa på:

  • Danderyd: 105 522 kr
  • Överkalix: 77 812 kr

Men de strukturella förutsättningarna ser helt olika ut. Danderyd har 1 239 invånare per kvadratkilometer, medan Överkalix har 1,1. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är 87 % i Danderyd och 45 % i Överkalix. Att påstå att Överkalix borde ha så mycket lägre kostnader än Danderyd är därför en förenklad slutsats.

Samma problem uppstår vid analys av äldreomsorgen. Enligt rapporten är Varberg den mest effektiva kommunen med en besparingspotential på 50 miljoner kronor, medan Gällivare anses minst effektiv med en besparingspotential på 224 miljoner kronor. Om besparingarna genomfördes skulle nettokostnaden per invånare efter besparing bli:

  • Varberg: 11 110 kr (från 11 842 kr)
  • Gällivare: 10 870 kr (från 23 796 kr)

Detta innebär en nettokostnadsavvikelse på -20 % för Varberg och -41 % för Gällivare. Dessutom tar rapporten inte hänsyn till hur många som faktiskt får äldreomsorg. Andelen över 65 år som har hemtjänst eller bor på särskilt boende är 10% i Varberg och 11,2 % i Gällivare. En kommun där fler äldre får omsorg klassas alltså som mindre effektiv – trots att vårdbehovet kan vara större.

Effektivisering – mer än att spara pengar

Trots brister i rapportens slutsatser är det alltid viktigt att arbeta med effektivisering. Men att påstå att kommunsektorn inte effektiviserar är felaktigt. Effektivisering handlar inte om att göra samma saker snabbare, dra ner på ambitionerna eller sänka kvaliteten. Det handlar om att hitta nya arbetssätt, tänka annorlunda och uppnå bättre resultat med samma eller färre resurser.

Kommuninvest är ett lysande exempel på en sådan effektivisering. Bolaget grundades för att kommuner, regioner och dess bolag skulle få bättre lånevillkor än de som erbjöds av affärsbankerna. Genom att samarbeta på kreditmarknaden har kommunsektorn kunnat låna billigare och tryggare, särskilt under tider av finansiell oro. Detta är ett tydligt exempel på hur förändrade arbetssätt och samverkan kan leda till verklig effektivisering.

Tack för denna tid!

Detta är min sista vecka på Kommuninvest, men inte i kommunsektorn. Jag är tacksam för alla analyser jag har fått möjlighet att göra, alla kommuner jag har fått träffa och alla fantastiska kollegor jag har haft förmånen att arbeta med och lära mig av. Jag är övertygad om att Kommuninvest även i framtiden kommer att leverera insiktsfulla analyser, bidra till en nyanserad debatt om sektorns låneskuld och, inte minst, fortsätta finansiera välfärden.

Tack!

Dela sidan via sociala medier: