Bevaka utvecklingen – och gör scenarier

Jens Magnusson tar ett samtal med Dialog direkt efter att han kommenterat Riksbankens senaste ränteutspel. Som chefsekonom på en storbank är ”räntan” ett vanligt ord på tungan under de senaste månaderna. Så lär det också förbli i närtid.

– Hur händelserna i värden påverkar Sveriges och andra länders centralbanker är en viktig aspekt på geopolitisk diskussion. Som läget är idag har vi bedömt att Riksbankens räntebana ligger fast. Men det betyder inte att det saknas politiska och geopolitiska frågetecken, för det gör det, säger Magnusson och räknar rappt upp ett antal sådana.
Kommer Trumps handelspolitik att spä på inflationen eller skapa ett handelskrig? Finns det risk att Kina invaderar Taiwan? Kommer kriget i Ukraina att ta nya vägar? Hur blir det med klimatförändringarna?

– Det går att räkna upp många scenarier och både pågående och potentiella konflikter skapar stora problem, mänskligt och ekonomiskt. Men sättet vi och andra gör prognoser på bottnar i huvudsak i vad som de facto är känt. Med ekonomiska data, kombinerat med historiska erfarenheter och lite ekonomisk teori, gör vi bedömningar om vart vi är på väg. De fakta vi har tycker vi visar att det ekonomiska läget för Sverige ljusnar.

Prognoser tycker Jens Magnusson ska användas i första hand som en del i ett systematiskt arbete med den egna ekonomiska planeringen.

– Att göra och läsa prognoser är viktigt både i kommuner, regioner och näringslivet. Men det intressanta är ju hur kunskapen används. Men man måste alltid ha med sig att prognoser sällan eller aldrig slår in till hundra procent. Jag menar att det viktigaste en kommun eller region kan göra när omvärlden upplevs som orolig, är att förbereda sig, skapa handlingsfrihet och konstruera scenarier utifrån den kunskap de har.

Den offentlig skulden

Jens Magnusson menar att kommuner som vill agera med trygghet för att möta överraskningar i den geopolitiska oron gör det bäst i att fokusera på sin kärnverksamhet.

– Företag kan försäkra sig mot olika typer av händelser. Det är inte en lika framkomlig väg för kommuner, även om förfondering och försäkringslösningar för till exempel pensionsåtaganden kan vara till hjälp dem som befarar att de kommande åren blir besvärliga. Den bästa metoden kan vara att ägna sig åt den klassiska sunda ekonomiska hushållningen. Fokusera på det viktigaste och var duktiga på att se över var kostnader kan kapas. Det är ett förhållningssätt som håller över tid, säger han.

Ett stort område för kommunsektorn

Magnusson anser att politiker och ekonomer, såväl statlig som lokalt/regionalt kan reflektera över, är balansen mellan statsskulden och de växande skulderna i kommuner och regioner.

– Kommunernas låneskuld ökar, medan statens minskar. Kommunerna blir därför mer känsliga för ekonomiska svängningar. Statens roll som ”Lender of last resort” är helt rimlig att diskutera.

Svag avslutning innan vändning

Jens Magnusson och hans kollegor på SEB ser en svag avslutning av 2024 framför sig, medan det sker en uppväxling under 2025. Den bättre utvecklingen fortsätter sedan under 2026 då tillväxten kommer att bli tydligt högre.

På frågan om vilken av de potentiella geopolitiska händelser som finns på både hans egen, medborgarnas och medias radar, som tydligast kan förändra den bilden, blir svaret:

– Det kan vara flera, men vi måste då komma ihåg att ekonomins aktörer de senaste åren framgångsrikt anpassat sig till förändringarna vi varit utsatta för. Chockeffekterna när Rysslands krig i Ukraina började är ett bra exempel. Den geopolitiska diskussionen och alla risker vi ser, får inte får blockera oss. Visst är det ett ovisst och allvarligt geopolitiskt läge men vi har bevisligen kunnat hantera svåra lägen förr.