Egna befolkningsprognoser och aktiv omvärldsbevakning i Järfälla kommun
Artikel
Det föds just nu färre barn och vi har fler som blir äldre. Aktuella befolkningsprognoser visar överraskande stora skillnader jämfört med tidigare prognoser.
Malin Eriksson, ekonomidirektör i Järfälla kommun, tror att många kommuner blev tagna på sängen av SCBs senaste befolkningsprognos – att skillnaden jämfört med tidigare prognos är så stor, att födelsetalen är så låga och att trenden ser ut att vara bestående.
– Många kommuner krymper och måste ställa om, förskolor och skolor måste avvecklas. I förlängningen kan fler verksamheter påverkas, till exempel kulturskolor och fritidsanläggningar, säger Malin.
När det gäller Järfälla så har de som många andra fått revidera prognosen och pausa byggen av skolor och förskolor. Många har fått tänka om kring planer på utbyggnad av verksamheter. Ändå tillhör Järfälla de kommuner som växer, om än i långsammare takt än förväntat.
– Vi tror på att göra egna prognoser för kommunen. SCBs prognos tar bara hänsyn till demografin och kan därför vara lite missvisande, till exempel för kommuner med ett stort bostadsbyggande. När vi jämför den prognos som SCB gjorde år 2020 med utfallet år 2023 ser vi att SCB underskattat Järfällas befolkningsökning med cirka 3000 personer, säger Malin.
Skellefteå är ett annat exempel på en kommun som sticker ut med en kraftigt växande befolkning med anledning av industriboomen i norra Sverige.
Så hur ska kommunerna tänka och agera?
– Utöver egna prognoser gäller det att omvärldsbevaka, att ha koll på vad som sker i omvärlden. Saker kan hända, se till exempel på migrationspolitiken 2015–2016, den påverkade många kommuner enormt mycket, säger Malin.
Tankar om utjämningsutredningen
Fram till år 2040 väntas 14 län öka sin befolkning och sju län minska. Bland de som minskar finns Västra Norrland och Norrbottens län. Stockholms län har störst ökning i antal, Uppsala län störst procentuellt sett. I de flesta län finns både kommuner som beräknas öka och kommuner som beräknas minska sin folkmängd fram till 2040. Förutom att storstäder växer så märks en centralisering mot vissa orter, medan mindre landsbygdskommuner minskar.
– Två av tre kommuner väntas få färre invånare – det är mycket! Vi har helt klart ett speciellt läge att förhålla oss till, säger Malin.
Den så kallade utjämningsutredningen har presenterat ett förslag att kommuner som tappar mer än två procent av sin befolkning över en femårsperiod, ska få ersättning av alla andra kommuner.
– Förslaget bygger på att det är små kommuner som tappar, men nu är det ju inte riktigt så. Det betyder att det kan bli väldigt dyrt om även stora kommuner minskar sin befolkning framöver. Vi behöver följa utvecklingen och fundera lite över förslaget, vad det innebär och om det fungerar.
Realistiska och flexibla planer
Alla kommuner krymper inte – men de växer långsammare än vi trott. Enligt en regional utvecklingsplan för Stockholm, kallad RUFSEN, är Barkarby/Jakobsberg i Järfälla en av flera regionala stadskärnor med fortsatt inflyttning. Både Järfälla och andra tillväxtkommuner behöver ha en långsiktig plan, se över investeringsprocesser och värdera utifrån omvärldsbevakning,
– Vi måste utgå ifrån hur det faktiskt ser ut. Är den lägre befolkningstillväxten det nya normaltillståndet? Det gäller att vara både realistisk och flexibel, att planera för exempelvis utbyggnad – men invänta rätt tajming, säger Malin.
Så hur kan vi säkra en stabil ekonomi framåt med en krympande befolkning?
– Ha realistiska planer, med beredskap för att pausa och för olika scenarion. Se över eller ta fram riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. Här i Järfälla har vi till exempel gjort flera stora investeringar som har resulterat i en ökad låneskuld. Baserat på det har vi tagit fram nya riktlinjer med större fokus på resultatet och en högre grad av självfinansiering. Riktlinjerna bör rymma den flexibilitet som behövs, avslutar Malin.
"Många kommuner
krymper och
måste ställa om
– men inte alla"
Malin Eriksson
Ekonomidirektör
Järfälla kommun