%2020200823_bezmah01_op_Tekla_600.webp)
Alla verksamheter bör tänka på vad de kan göra här och nu för att hantera krig och kris. Foto: Försvarsmakten
Geopolitik och världsläget: ”Stora utmaningar väntar – men jag tror på oss”
Artikel
Sverige och världen står inför osäkra tider. Det är åtminstone intrycket som ges i nyhetsrapportering och i samtalen vid köksborden. Hur allvarlig kan den geopolitiska situationen bli? Kan kommuner och regioner agera för att gå en tryggare framtid till mötes? För 13 år sen startade militärhistorikern Andreas von der Heide den geopolitiska rådgivningsbyrån Consilio tillsammans med tre kollegor. Bakgrunden var ett stort intresse för hur vi uppfattar verkligheten, en vilja att förstå motståndarens avsikt istället för att räkna stridsvagnar eller mäta bärkraften i en bro.
På ett antal resor till bland annat Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran har Andreas förenat teori med praktik – och lärt sig massor om geopolitik.
– Geopolitik ja, vad är det egentligen? En definition skulle kunna vara osynliga strukturer i samhället som vi inte själva väljer – men som påverkar oss, säger Andreas von der Heide.
Processer och fenomen
Redan 2012 anade Consilio att Ryssland skulle agera på ett visst sätt, och uppmanade då företag att lämna landet.
– Jag påstår inte att vi såg just kriget mellan Ryssland och Ukraina komma, däremot Rysslands agerande. Vi måste skilja på processer och fenomen. Processer kan man lära sig att känna igen och hantera. Fenomen är mer oberäkneliga och svårstyrda, säger Andreas.
I november 2022 startade han Geopodden för att dela med sig av kunskap om geopolitik till den breda allmänheten. Han ville förse vanliga människor med rätt underlag för att fatta egna beslut.
– Jag har en optimistisk grundinställning och litar på människors vilja att bygga ett bättre samhälle, och på deras tro på att de kan fatta egna beslut och hjälpa sig själva.
Från multipolaritet till stormaktsrivalitet
För att förklara Andreas syn på det geopolitiska nuläget behöver vi backa några år.
– Under det kalla kriget var läget stabilt, alla kunde sorteras in på ena eller andra sidan. När Berlinmuren föll 1989 övergick vi till en multipolär tid. Nu är vi på väg in i en ny fas som präglas av en bipolär obalans, en stormaktsrivalitet mellan USA och Kina. Alla andra frågor är underordnade detta. Den bipolära obalansen mellan Kina och USA dikterar allt.
Men pessimistisk är han inte.
– Nej, jag är lika optimistisk idag, som jag var pessimistisk för 13 år sen, när vi förutspådde vissa processer. Det kommer att bli ett antal svåra år med maktkamp och omstrukturering av global makt. Processerna är långa och det måste vi förstå. Men vi kommer att fixa det. För enskilda företag kan det till och med skapa möjligheter.
Från resiliens till flexibilitet
Andreas betonar att det absolut viktigaste här och nu är att säkerställa att Ukraina inte förlorar kriget, och att vi bygger ett starkt samhälle för att stå emot påverkanskampanjer och attacker av olika slag.
– Återigen, för att kunna hantera utmaningar som integration, infrastruktur, kriminalitet, energi, demokrati och så vidare, måste vi lyfta blicken och se till processer, inte fenomen. Det är svårt att planera för varje enskilt hot. Vi behöver gå från resiliens till flexibilitet. Och vi behöver bygga ett starkt samhälle med starka företag.
Gemensamma nämnare för framgångsrika företag är enligt Andreas en stark kultur och ett tydligt ledarskap, och en värld där värderingar är viktigare än intressen.
– Våra värderingar är vårt främsta vapen. Välformulerade värderingar som får styra är centralt – det gäller staten, kommuner och företag. Ett bra exempel är de företag som lämnade Ryssland snabbast.
”Stormaktsrivaliteten är den viktigaste. Och vi måste välja sida”
Hur ska vi tänka i Sverige?
Vilka är då de främsta geopolitiska trenderna att ha koll på för oss i Sverige?
– Stormaktsrivaliteten är den viktigaste. Och vi måste välja sida. Hellre leva i en dysfunktionell demokrati som USA än en funktionell diktatur som Kina. Men vi kan inte bara lämna Kina utan behöver hitta sätt att göra så mycket bra som möjligt ”med två tankar i huvudet samtidigt”. Vi måste se över hur vi löser produktion, investeringar, export och teknologier, säger Andreas.
Även kriget mellan Ryssland och Ukraina, och konflikten i Mellanöstern, är viktiga att följa. Hur påverkas logistiken, om ett visst land behöver mobilisera, till exempel?
Att följa utvecklingen i USA efter presidentvalet är också centralt.
– Trump är en ”dealmaker” och teamet runt honom betyder mycket. Stödet till Ukraina påverkas sannolikt negativt. Men viktigt att komma ihåg är att USA, med några få undantag, har haft en isolationistisk inställning ända sedan Washingtons tid på 1700-talet. Så för USA är det en återgång till det normala. Och visst känns det rimligt att Europa tar ett större ansvar för Europa, säger Andreas.
”Jag tror på oss”
Någon fatalist är han inte, Andreas von der Heide. Han är tvärtom övertygad om att vi kommer att ta oss ur det här – men vi behöver rycka upp oss och kavla upp ärmarna på alla nivåer. Inte minst kommunerna.
– Det är kommunerna som möter vanliga medborgare i vardagen, men många är tyvärr lite eftersatta när det gäller krisberedskap. Vi har inte tid att vänta. Det handlar om vår säkerhet, och den bygger vi nerifrån. Alla verksamheter bör tänka på vad de kan göra här och nu för att hantera krig och kris, till exempel livsmedelsberedskap, lagerhållning, ledningscentraler, krigsplacerad personal, infrastruktur, VA och vattenrening.
– Jag tror på oss. På Europa, Sverige, mänskligheten. Vi har alla förutsättningar att ta oss igenom det här på ett bra sätt om vi jobbar utifrån värderingar istället för intressen. Vi har klarat värre kriser än den här. Positivt är att vi har ett politiskt ledarskap med en stor medvetenhet, oavsett färg. De har fokus på rätt saker och det känns tryggt, avslutar han.
"Vi måste lyfta blicken och se processer, inte fenomen. Det är svårt att planera för varje enskilt hot"
Andreas von der Heide
Militärhistoriker, grundare av
Consilio och Geopodden
