Kraftig ökning av den kommunala låneskulden

Tidigare prognoser visade nästan en minskning av den kommunala låneskulden, baserat på den avtagande befolkningstillväxten och att färre bostäder, förskolor och skolor behövs.Men inflationen har påverkat – projekt kostar mer. Dessutom tar andra investeringsbehov vid. Sammantaget resulterade detta i att den kommunala låneskulden ökade med 7,1 procent.

Andra investeringsbehov än tidigare

De expansionsbehov av bostäder, skolor och förskolor som tidigare funnits minskar nu till förmån för investeringar och underhåll inom VA och infrastruktur, energieffektivisering och klimatomställningsåtgärder. Investeringarna ligger alltså kvar på en fortsatt hög nivå men skiftar karaktär. Samtidigt påverkas kommunsektorn av geopolitiska och demografiska utmaningar.

– Det betyder att låneskulden kommer att behöva öka även framöver. Idag är självinvesteringsgraden i genomsnitt 70 procent medan lånefinansieringen ligger på 30 procent. Finansiellt en stabil utveckling i sektorn. Nu behöver vi växla från tidigare kraftig tillväxt som krävt byggnation av skolor och bostäder, till reinvesteringar inom främst VA och infrastruktur, förklarar Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Varierar mellan olika kommuner

Generellt sett visar många kommuner finansiell styrka och stabil soliditet, trots en kraftig investeringspuckel. Men visst finns det kommuner med sämre utveckling, där har inte heller skulden ökat i samma utsträckning.

– Vi kan se att för de kommuner som har vuxit mycket, och har stora bolagskoncerner inom energi och bostad, har skulden ökat mer, men de har generellt också högre resultat. För mindre kommuner som inte har detta är skulden mindre. Det hänger samman med investeringar förstås, säger Emelie.

Hur ser det ut framåt då?

– Jag tror på en relativt kraftig ökning av låneskulden under 2024. Prognosen visar på knappt 9 procent. Men med tanke på att befolkningstillväxten inte är lika hög som tidigare, väntas skulden öka i lägre takt framöver medan självfinansieringsgraden kommer att öka, spår Emelie.

Och medan den kommunala låneskulden ökar, minskar statsskulden.

– Det är en omdiskuterad fråga. Staten lånar ju billigare. Men det finns flera olika perspektiv. Vi har ju en decentraliserad välfärdsmodell. En intressant reflektion i sammanhanget är att medfinansiering av den statliga infrastrukturen finns med som en post i kommunernas balansräkning numera, resonerar Emelie.