Mängden risker är den största risken

Vi har konflikten i Mellanöstern, en ny president i USA, situationen i Ukraina och flera andra val i världen som kan påverka relationer mellan nationer. Och klimatfrågan därtill. Utmaningarna är stora och många.

– Och det är just det som är den största utmaningen, säger Emelie Värja.

Osäkra tider och konkreta effekter

För landets kommuner får det osäkra geopolitiska läget konkreta effekter på inflation och allt vad det medför i form av ränteökningar, kostnadsökningar och minskad skatteunderlagstillväxt.

Om exempelvis exporten minskar påverkar det arbetslösheten och i sin tur skattekraften.

– Våra kommuner har levt i osäkerhet länge nu. När hade vi ett normalår senast? 2019 kom pandemin, investeringarna gick ner, vi hade brist på arbetskapacitet och komponenter. Detta påverkar oss fortfarande, säger Emelie.

Det är svårt att bedöma effekter på förhand. Mycket beror på hur staten agerar. I samband med pandemin fick kommuner och företag tillskott från staten. Kommunerna hade några goda år ekonomiskt sett – sen kom inflationen och staten gick inte in med lika mycket.

Samtidigt ställer EU allt högre klimatpolitiska krav, som kommunerna måste kunna hantera.

– Inom bostäder och fastigheter ställs krav på energieffektivitetsanpassningar, det kan betyda stora investeringsbehov på kommunal nivå.

”Det är inte lätt att ha koll på allt och
göra rätt analyser – men det
finns bra hjälp att få”

Långsiktig plan och ständig beredskap

Tufft för landets kommuner alltså. Hur ska de tänka och agera för att nå finansiell stabilitet?

– Det bästa är att ha en långsiktig plan och samtidigt en medvetenhet om att det just nu är många olika faktorer som kan påverka planen. Var beredd på en snabb omställning och justera i planen vid behov. Se på den demografiska utvecklingen, till exempel, den stämde inte alls överens med prognoserna, säger Emelie.

Andra exempel på mer eller mindre plötsliga förändringar är inflationschocken och cyberhotet som växer ju mer digitala vi blir.

– Följ utvecklingen och gör en analys av olika scenarion. Vad händer vid räntehöjning? Hur känsliga är vi? Hur stor är vår låneskuld? Bör vi se över våra bindningstider?

Som kommun bör man enligt Emelie hålla lite extra koll på befolkningsutvecklingen i den egna kommunen, cyberhotet och skatteunderlaget för att kunna justera prognoser.

– Det är inte lätt att ha koll på allt och att göra rätt analyser, särskilt inte för mindre kommuner med begränsade resurser. Men det finns hjälp att få, SKR är duktiga på skatteunderlagsprognoser till exempel, avslutar Emelie.